Checklistan kan användas vid planering och organisation av arbete vid tillfälliga arbetsplatser. Checklistan är också tänkt att vara ett stöd för arbetet med framtagande av rutiner för ett säkrare arbete. Checklistan är uppdelad i sju kategorier: 1) Arbetsledningen – planering och organisation, 2) För svetsaren – kontroll före arbetets start, 3) Arbetsplatsen – kontroll av utrustning och vad som är viktigt när man är ute på en arbetsplats, 4) Fungerande rutiner – företagets rutiner, 5) Svetsarnas kunskap om arbetsmiljö – kunskap om rutiner hur man arbetar säkert, 6) Utrustning och skyddsutrustning – instruktioner och verktyg, gasflaskor och kläder, 7) Kemiska produkter och transporter.
a) Byta svetsmetod till en som alstrar mindre rök?
b) Välja elektroder som avger mindre rök?
a) Har svetsaren hörselskydd?
b) Har andra som arbetar i närheten hörselskydd?
a) Finns skriftlig skyddsinstruktion?
b) Används alltid andningsskydd med P3-filter eller tryckluftsmatat andningsskydd?
c) Om utrymmet är så trångt och dåligt ventilerat och det bildas så mycket svetsgaser att det finns kvävnings- eller förgiftningsrisk, används tryckluftsmatat andningsskydd? (P3-filter räcker inte.)
d) Är punktutsuget enkelt tillgängligt och lätt att använda?
e) Om flyttbar rökätare används, släpps frånluften ut utanför utrymmet? (OBS! Rökätaren tar bara bort partiklar, svetsgaser avskiljs inte. Frånluften ska därför släppas ut utanför det trånga utrymmet.)
f) Vet alla att det är förbjudet att använda fribrinnande gaslåga för uppvärmning? (Risk för dödligt höga halter av koloxid.)
g) Har utrymmet bra ventilation vid användning av skyddsgas? (OBS! Skyddsgasen kan tränga undan syret om utrymmet är dåligt ventilerat. Kan vara livsfarligt!)
a) Arbetsplatsen är torr?
b) Återledaren är rätt ansluten?
c) Svetsaggregatet är felfritt?
d) Elektrodhållaren aldrig placeras på något metalliskt föremål som är förbundet med den elektriska strömkretsen?
e) Elkablar inklusive återledare är dragna på ett sätt att de inte kan skadas, t.ex. skyddade mot heta eller vassa föremål, glödstänk och under skyddsplåt om de ligger på golvet?
f) Alla vet om att man inte får ha svetskabel hängande över axeln eller använda kabelrullen som sittplats och respekteras detta? (OBS! Onödig risk för elektromagnetiska fält.)
a) Leda avluften ut via slang kopplad till avluftningsventilen, och leds luften utomhus?
b) Ingen vistas i utrymmet dit avluften leds och utrymmet ventileras innan någon går in där?
c) Gasvarnare för koloxid används för att snabbt upptäcka om koloxidhalterna blir för höga?
a) används t.ex. värmeisolerande handskar och någon typ av ventilerad dräkt med huva av brandsäkert material?
b) finns tillgång till värmeisolering som kan användas vid kyligt belägen svetsning?
a) Förvaras elektroderna i slutna behållare?
b) Undviks svetsning med växelström?
c) Vid slipning eller svetsning, sugs slipdammet upp och behandlas som miljöfarligt avfall?
Frågor
a) Skyddsutrustning i form av visir, andningsskydd, skyddskläder, skyddsskor och svetshandskar?
b) Svetsutrustning med integrerat utsug i svetspistolen eller rökätare?
c) Belysning (om det behövs)?
d) Extra varma kläder om arbetet ska göras i kyla, t.ex. i kylrum eller utomhus vintertid?
a) När svetsare kan respektive får arbeta ensamma?
b) Om ensamarbete förekommer, att svetsaren är nåbar och vid behov kan nå andra?
a) Att kontrollera att svetsutrustningen inkl. slangar, packningar och ventiler är oskadade och i fullgott skick?
b) Underhåll av den utrustning som används vid svetsning?
c) Att kontrollera att luftflödet är 100 kubikmeter / timme på max 1 dm avstånd, 600 kubikmeter / timme på 3 dm avstånd och minst 1.000 om avståndet till ljusbågen är 5 dm?
a) Utsätts för buller över gränsvärdet eller om det finns risk för hörselskador?
b) Utsätts för vibrationer i arbetet över gränsvärdet eller om man misstänker vibrationsskador?
c) Svetsar i material som är eller misstänks vara lackerat med polyuretanlack?
d) Svetsar i andra material av polyuretan eller epoxi m.m. som vid upphettning kan bilda giftiga luftburna föreningar?
a) Svetsning av ytbehandlat eller oljigt arbetsstycke och om möjligt att den yta som upphettas måste renslipas före svetsning?
b) Svetsning av / i behållare som innehållit t.ex. klorerade lösningsmedel eller andra platser där klorerade kolväten kan finnas? (OBS! Risk för bildning av stridsgasen fosgen och andra farliga ämnen.)
c) Gassvetsning i trånga / slutna utrymmen och risken för livsfarligt höga halter av koloxid?
d) Svetsning i särskilda material, t.ex. galvat (zinkfrossa), aluminium (ozonbildning), rostfritt (cancerframkallande krom i svetsröken) och olegerat stål och manganlegerat stål (mangan som kan påverka f
a) Vibrerande maskiner utan att överstiga gränsvärdet?
b) Buller över gränsvärdet?
Frågor
a) Är gasflaskorna placerade i ställ eller gaskärra under arbetet?
b) Är gasledningar märkta så att det inte går att förväxla syrgas och bränngas?
c) Kontrolleras tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas regelbundet?
a) Finns och används tysta och lågvibrerande tryckluftsdrivna slagghackor alternativt handhacka istället för pneumatisk slagghacka (knarren)?
b) Finns och används vibrationsdämpad slipmaskin som dessutom har vibrationsdämpat stödhandtag?
c) Har pneumatiska slipmaskiner ljuddämpare för avluftningen?
Checklistan kan användas vid planering och organisation av arbete vid tillfälliga arbetsplatser. Checklistan är också tänkt att vara ett stöd för arbetet med framtagande av rutiner för ett säkrare arbete. Checklistan är uppdelad i sju kategorier: 1) Arbetsledningen – planering och organisation, 2) För svetsaren – kontroll före arbetets start, 3) Arbetsplatsen – kontroll av utrustning och vad som är viktigt när man är ute på en arbetsplats, 4) Fungerande rutiner – företagets rutiner, 5) Svetsarnas kunskap om arbetsmiljö – kunskap om rutiner hur man arbetar säkert, 6) Utrustning och skyddsutrustning – instruktioner och verktyg, gasflaskor och kläder, 7) Kemiska produkter och transporter.
1. Har arbetet planerats med BAS-U eller annan ansvarig vid arbetsstället?
2. Samordnas svetsarbetet med övrigt arbete på arbetsstället?
3. Finns skriftligt svetstillstånd utfärdat?
4. Har svetsaren behörighet för heta arbeten?
5. Om anbud lämnas på svetsning eller när svetsning planeras, finns fungerande rutiner för att ta hänsyn till eventuellt extra tidsåtgång och kostnader för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt?
6. Behöver brandlarm och sprinklersystem stängas av innan arbetets start?
7. Finns svetsvakt?
8. Avskärmas arbetsplatsen så att personer i närheten inte blir utsatta för svetsblänk?
9. Om personer störs av ljudet från svetsningen, sätts bullerabsorberande skydd upp?
10. Täcks ytor så att material, utrustning, varor och känslig utrustning inte skadas av svetssprut, svetsrök, slipdamm och metalliskt spån?
11. Planeras och organiseras arbetet så att svetsaren utsätts så lite som möjligt för monotona och ensidiga rörelser och / eller låsta arbetsställningar?
12. Arbete där man utsätts för vibrationer, delas det upp i så korta pass som möjligt?
13. Är arbetsplatsen säker för att utföra arbetet?
14. Behövs fallskydd?
a) Finns det fallskydd?
b) Används godkänd fallskyddsutrustning?
15. Är utrustning, ledningar, kärl etc. urkopplade eller på annat sätt säkrade?
16. Vid svetsarbete i trånga utrymmen, kontrolleras att det är fritt från explosivt material / gaser?
För svetsaren
Fråga
Ja
Nej
Ej rel.
Riskvärdering:
Riskbeskrivning
Låg
Medel
Hög
17. Överensstämmer din arbetsplanering med arbetsuppgiften samt hur arbetsplatsen är utformad?
18. Har du med rätt skyddsutrustning, kläder, svetsvisir, andningsskydd, brandsläckningsmaterial, rökätare m.m?
19. Har du och svetsvakten behörighet för heta arbeten?
20. Finns skriftligt svetstillstånd utfärdat av arbetsledning, ansvarig säkerhetschef?
21. Har du kontaktat arbetsställets BAS-U eller annan ansvarig innan du påbörjat ditt arbete?
22. Är arbetsplatsen säker för att utföra arbetet:
a) Fallrisk?
b) Fri från explosiva gaser / material?
c) Påverkan från andra yrkeskategorier?
23. Har du vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att omgivningen inte ska utsättas för:
a) Svetsrök?
b) Svetsblänk?
c) Strålning?
d) Svetssprut?
24. Har ventilation (gäller enbart arbete i känsliga miljöer) och brandlarm stängts av innan arbetets start?
25. Har ytor täckts, så att material, utrustning, varor och känslig utrustning inte skadas av svetsrök, svetssprut, slipdamm och metalliskt spån?
Arbetsplatsen
Fråga
Ja
Nej
Ej rel.
Riskvärdering:
Riskbeskrivning
Låg
Medel
Hög
26. Planeras arbetet och utformas så långt det är möjligt arbetsplatsen så att arbete med armarna över axelhöjd undviks?
27. Om arbetet är ensidigt och statiskt belastande, tar man pauser regelbundet?
28. Om uppsvetsning förekommer och inte går att undvika, används om möjligt något att sitta på, t.ex. stabil pall?
29. Är svetsplatsen avskärmad med obrännbart och vid behov bullerdämpande material (t.ex. skärm, brandfilt, plåtar eller skivor) som skyddar andra och omgivningen mot gnistor, svetsblänk och vid behov buller?
30. Om brännbart material inte kan tas bort, är det övertäckt med brandsäkert material?
31. Finns lämpligt brandsläckningmaterial (t.ex. brandsläckare, filtar, värmeisolerad handske m.m.) nära till hands vid all svetsning?
32. Finns fungerande och effektivt utsug för svetsrök, t.ex. en rökätare, som kan flyttas med? (Effektiv innebär att det inte ligger kvar synlig svetsrök efter svetsning.)
33. Finns och används skyddsutrustning vid svetsning (t.ex. visir, andningsskydd och hjälm, hörselskydd, svetsoverall, skyddsskor, svetshandskar)?
34. Är svetsutrustningens slangar, packningar och ventiler oskadade och funktionsdugliga?
35. Om slipmaskiner ska användas, har det kontrollerats så att det inte uppstått obalanser eller förslitning som ökar vibrationerna?
36. Går det att minska risker för stark rökutveckling genom att:
a) Byta svetsmetod till en som alstrar mindre rök?
b) Välja elektroder som avger mindre rök?
37. Om rökätare används, är den alltid rätt placerad, nära och max 3 dm från ljusbågen så att svetsröken fångas in effektivt? OBS! Om avståndet är längre fångas röken in sämre.
38. Om det bullrar så mycket vid svetsning, slipning eller slaggning att hörselskydd behövs:
a) Har svetsaren hörselskydd?
b) Har andra som arbetar i närheten hörselskydd?
39. Är återledaren placerad intill och tillsammans med svetskabeln och på avstånd från svetsaren, så att svetsaren utsätts för så låga elektromagnetiska fält som möjligt?
40. Vid svetsning i trånga och dåligt ventilerade utrymmen:
a) Finns skriftlig skyddsinstruktion?
b) Används alltid andningsskydd med P3-filter eller tryckluftsmatat andningsskydd?
c) Om utrymmet är så trångt och dåligt ventilerat och det bildas så mycket svetsgaser att det finns kvävnings- eller förgiftningsrisk, används tryckluftsmatat andningsskydd? (P3-filter räcker inte.)
d) Är punktutsuget enkelt tillgängligt och lätt att använda?
e) Om flyttbar rökätare används, släpps frånluften ut utanför utrymmet? (OBS! Rökätaren tar bara bort partiklar, svetsgaser avskiljs inte. Frånluften ska därför släppas ut utanför det trånga utrymmet.)
f) Vet alla att det är förbjudet att använda fribrinnande gaslåga för uppvärmning? (Risk för dödligt höga halter av koloxid.)
g) Har utrymmet bra ventilation vid användning av skyddsgas? (OBS! Skyddsgasen kan tränga undan syret om utrymmet är dåligt ventilerat. Kan vara livsfarligt!)
41. Vid elsvetsning (MIG, MAG, TIG, MMA m.fl) kontrolleras att:
a) Arbetsplatsen är torr?
b) Återledaren är rätt ansluten?
c) Svetsaggregatet är felfritt?
d) Elektrodhållaren aldrig placeras på något metalliskt föremål som är förbundet med den elektriska strömkretsen?
e) Elkablar inklusive återledare är dragna på ett sätt att de inte kan skadas, t.ex. skyddade mot heta eller vassa föremål, glödstänk och under skyddsplåt om de ligger på golvet?
f) Alla vet om att man inte får ha svetskabel hängande över axeln eller använda kabelrullen som sittplats och respekteras detta? (OBS! Onödig risk för elektromagnetiska fält.)
42. Om arbete med vibrerande maskiner förekommer, hålls händerna varma och torra?
43. Om avluftning av gassvetsade rör ska göras (OBS! Risk för höga halter av kvävande koloxid i röret) utförs arbetet säkert, t.ex. genom att:
a) Leda avluften ut via slang kopplad till avluftningsventilen, och leds luften utomhus?
b) Ingen vistas i utrymmet dit avluften leds och utrymmet ventileras innan någon går in där?
c) Gasvarnare för koloxid används för att snabbt upptäcka om koloxidhalterna blir för höga?
44. Om svetsning / skärning ska göras i målat arbetsstycke, tas om möjligt färg bort från den yta som kan upphettas av svetsningen / skärningen?
45. Om svetsning ska göras inuti mycket varma objekt:
a) används t.ex. värmeisolerande handskar och någon typ av ventilerad dräkt med huva av brandsäkert material?
b) finns tillgång till värmeisolering som kan användas vid kyligt belägen svetsning?
46. Om toriumlegerade TIG-elektroder används:
a) Förvaras elektroderna i slutna behållare?
b) Undviks svetsning med växelström?
c) Vid slipning eller svetsning, sugs slipdammet upp och behandlas som miljöfarligt avfall?
Fungerande rutiner
Fråga
Ja
Nej
Ej rel.
Riskvärdering:
Riskbeskrivning
Låg
Medel
Hög
47. Finn väl fungerande rutiner så att svetsaren alltid får med sig:
a) Skyddsutrustning i form av visir, andningsskydd, skyddskläder, skyddsskor och svetshandskar?
b) Svetsutrustning med integrerat utsug i svetspistolen eller rökätare?
c) Belysning (om det behövs)?
d) Extra varma kläder om arbetet ska göras i kyla, t.ex. i kylrum eller utomhus vintertid?
48. Har ni en fungerande rutin så att alla svetsare alltid tänker efter innan arbetet påbörjas och t.ex. med stöd av en checklista kontrollerar att det är säkert att sätta igång arbetet?
49. Finns arbets- och skyddsinstruktioner för sådant arbete som kan innebära allvarlig risker om man skulle arbeta på fel sätt eller missa att använda skyddsutrustning, t.ex. målning och svetsning?
50. Finns fungerande rutiner för att förebygga fall- och rasrisk om svetsning måste göras på hög höjd eller där det finns rasrisk?
51. Finns fungerande rutiner för:
a) När svetsare kan respektive får arbeta ensamma?
b) Om ensamarbete förekommer, att svetsaren är nåbar och vid behov kan nå andra?
52. Finns fungerande rutiner för att svetsare ska känna till och följa de lokala säkerhetsföreskrifter som gäller där svetsningen ska utföras?
53. Finns rutiner för:
a) Att kontrollera att svetsutrustningen inkl. slangar, packningar och ventiler är oskadade och i fullgott skick?
b) Underhåll av den utrustning som används vid svetsning?
c) Att kontrollera att luftflödet är 100 kubikmeter / timme på max 1 dm avstånd, 600 kubikmeter / timme på 3 dm avstånd och minst 1.000 om avståndet till ljusbågen är 5 dm?
54. Finns rutiner för vad svetsare ska göra om arbetet inte kan utföras på säkert sätt?
55. Känner svetsarna till och följer dessa rutiner?
56. Finns behov av medicinsk kontroll för anställda som:
a) Utsätts för buller över gränsvärdet eller om det finns risk för hörselskador?
b) Utsätts för vibrationer i arbetet över gränsvärdet eller om man misstänker vibrationsskador?
c) Svetsar i material som är eller misstänks vara lackerat med polyuretanlack?
d) Svetsar i andra material av polyuretan eller epoxi m.m. som vid upphettning kan bilda giftiga luftburna föreningar?
Svetsarnas kunskap om arbetsmiljö
Fråga
Ja
Nej
Ej rel.
Riskvärdering:
Riskbeskrivning
Låg
Medel
Hög
57. Om det finns arbets- och skyddsinstruktioner som ska följas, känner svetsarna till och följer dem?
58. Känner alla svetsare till riskerna vid:
a) Svetsning av ytbehandlat eller oljigt arbetsstycke och om möjligt att den yta som upphettas måste renslipas före svetsning?
b) Svetsning av / i behållare som innehållit t.ex. klorerade lösningsmedel eller andra platser där klorerade kolväten kan finnas? (OBS! Risk för bildning av stridsgasen fosgen och andra farliga ämnen.)
c) Gassvetsning i trånga / slutna utrymmen och risken för livsfarligt höga halter av koloxid?
d) Svetsning i särskilda material, t.ex. galvat (zinkfrossa), aluminium (ozonbildning), rostfritt (cancerframkallande krom i svetsröken) och olegerat stål och manganlegerat stål (mangan som kan påverka f
59. Vet de som slipar och slaggar hur länge de kan arbeta med / utsättas för:
a) Vibrerande maskiner utan att överstiga gränsvärdet?
b) Buller över gränsvärdet?
Utrustning och skyddsutrustning
Fråga
Ja
Nej
Ej rel.
Riskvärdering:
Riskbeskrivning
Låg
Medel
Hög
60. Är svetspistolen greppvänlig, t.ex. ligger bra i handen och är lätt att hantera?
61. Har alla svetsbrännare backventil mellan svetshandtag och slang, för bränngas och syrgas samt bakslagsspärr vid slanginkoppling?
62. Om gassvetsning förekommer:
a) Är gasflaskorna placerade i ställ eller gaskärra under arbetet?
b) Är gasledningar märkta så att det inte går att förväxla syrgas och bränngas?
c) Kontrolleras tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas regelbundet?
63. Om verktyg används, t.ex. slagghacka, handhacka, slipmaskin:
a) Finns och används tysta och lågvibrerande tryckluftsdrivna slagghackor alternativt handhacka istället för pneumatisk slagghacka (knarren)?
b) Finns och används vibrationsdämpad slipmaskin som dessutom har vibrationsdämpat stödhandtag?
c) Har pneumatiska slipmaskiner ljuddämpare för avluftningen?
64. Vid inköp av maskiner, verktyg och annan utrustning som bullrar och vibrerar, väljs de maskiner som bullrar och vibrerar minst?
65. Är skyddskläderna heltäckande så att huden skyddas mot UV-strålning från ljusbågen?
66. Är kläderna tillräckligt luftiga så att de inte blir för varma på grund av värmestrålningen?
67. Är skyddsutrustningen personligt utprovad så att varje svetsare har utrustning som passar?
68. Används självbländande svetsvisir som minskar belastningen på nacken?
69. Är skyddskläder av svårantändligt material? (OBS! CE-märkta och avsedda för svetsning.)
70. Är skyddskläderna utformade så att svetssprut inte kan tränga in i skor, fickor eller ärmar?
71. Om någon svetsare använder glasögon, undviks användning av läsglasögon vid svetsning? (De gör att man kommer för nära svetsplymen.)
72. Om någon svetsare har pacemaker, defibrillator, insulinpump eller annat implantat, har samråd skett med läkare? (Risk att implantatens funktion störs.)
Kemiska produkter
Fråga
Ja
Nej
Ej rel.
Riskvärdering:
Riskbeskrivning
Låg
Medel
Hög
73. Finns säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som finns och används i verksamheten och som är märkta med faropiktogram / farosymbol?
Transport
Fråga
Ja
Nej
Ej rel.
Riskvärdering:
Riskbeskrivning
Låg
Medel
Hög
74. Finns rutiner för och känner svetsaren till att tuber ska transporteras på ett säkert sätt (stående och fastspända)?
75. Finns och används hjälpmedel för hantering och transport av utrustningen?
Övrigt Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan
