prevent.se Tillbaka till checklistorna

Kränkande särbehandling

Checklistan innehåller frågor om verksamhetens arbete för att minska riskerna för kränkande särbehandling. Den kan användas för att öka kunskapen om arbetsmiljö, kränkande särbehandling och lagkrav. Checklistan är lämplig att användas av ansvarig chef eller arbetsledare tillsammans med arbetsmiljöombudet eller annan facklig företrädare. Tänk på att lag och föreskrifter inte omfattar kunder eller brukare. Om en anställd utsätts för kränkande särbehandling av kunder eller brukare är det ett arbetsmiljöproblem, men kunder eller brukare kan inte göras ansvariga inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen eller diskrimineringslagen. För mer information och tips – klicka på ”i”-symbolen. Tillsynsmyndigheter är Arbetsmiljöverket för AML, SAM och OSA och Diskrimineringsombudsmannen för DL.

Checklistan baseras på delar av följande lagar och föreskrifter: AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) SFS 2008:567 Diskrimineringslagen (DL) SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen (AML)

Vill du använda checklistan?

Fyll i namn och e-post för att få länken till din digitala checklista.

För att skriva ut checklistan behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

För att ladda ner checklistan som pdf behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

Läs vår policy kring personuppgifter

Processer

1Har ni undersökt om det finns risk för kränkande särbehandling?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 5 § AFS 2001:1, 11 § AFS 2001:1, 2 § AFS 2001:1, 8 § SFS 2008:567, 3 kap 2 §

Kommentar

Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska alla arbetsgivare: Undersöka risker, Analysera orsaker, Vidta åtgärder, Följa upp och Utvärdera. Även praktikanter och inhyrd arbetskraft omfattas. Se liknande krav gällande arbete med aktiva åtgärder i DL.

Riskbedömning:

aÄr orsakerna till riskerna analyserade?

Kommentar

För att kunna minimera riskerna behöver orsakerna till dessa först analyseras.
En genomgång och övervägande av upptäckta risker bör göras på ledningsnivå.

Riskbedömning:

bHar arbetstagarrepresentanter varit delaktiga i arbetet?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 4 § SFS 2008:567, 3 kap 11 §
Riskbedömning:

2Har åtgärder för att förhindra kränkande särbehandling vidtagits?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 13 § AFS 2015:4, 5 § AFS 2001:1, 10 § SFS 2008:567, 3 kap 2 §

Kommentar

Förebyggande och främjande åtgärder ska vidtas i förhållande till de risker (och orsaker) som upptäckts i verksamheten.

Riskbedömning:

aHar åtgärderna följts upp och utvärderats?

Tips och råd

Resultatet används i kommande riskbedömning med analys.

Riskbedömning:

bHar åtgärderna tidsplanerats?

Kommentar

Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt.

Tips och råd

Själva arbetet med aktiva åtgärder ska ske fortlöpande.

Lag eller föreskrift: SFS 2008:567, 3 kap 3 §
Riskbedömning:

3Har några enskilda fall av kränkande särbehandling anmälts eller på annat sätt upptäckts de senaste tolv månaderna?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 13-14 §§ AFS 2015:4, 4 § AFS 2001:1, 9 § SFS 2008:567, 2 kap 18 § SFS 2008:567, 2 kap 3 §

Kommentar

Arbetsgivaren har alltid en utredningsskyldighet. Även praktikanter och inhyrd arbetskraft omfattas.

Riskbedömning:

aHar situationen utretts?

Kommentar

Utredningen ska vara objektiv, ske skyndsamt och med respekt för alla inblandade.

Tips och råd

Kontakta gärna en oberoende sakkunnig om det inte finns tillräcklig kunskap inom verksamheten om vilka regler som gäller.

Riskbedömning:

bHar situationen lösts?

Riskbedömning:

cHar åtgärder vidtagits för att det inte ska hända igen?

Riskbedömning:

4Är det tydligt vem som har skyldighet att påbörja en utredning, vid kännedom om kränkande särbehandling på arbetsplatsen?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 13-14 §§ AFS 2001:1, 6 § SFS 2008:567, 2 kap 1 § SFS 2008:567, 2 kap 3 §

Kommentar

Utredningsskyldigheten ligger hos arbetsgivaren. Alla i arbetsledande ställning är arbetsgivarrepresentanter och likställs med arbetsgivare. Det kan också finnas andra anställda (till exempel HR) som genom delegering har ett ansvar att utreda kränkande särbehandling. Den som genomför en utredning bör ha tillräcklig kompetens och möjlighet att agera opartiskt och ha de berördas förtroende. Arbetsgivaren kan ge företagshälsovård eller annan sakkunnig uppdraget att ge stöd och hjälp. Arbetstagare kan vända sig till skyddsombud för hjälp.

Riskbedömning:

Riktlinjer och rutiner

5Finns riktlinjer för att förhindra kränkande särbehandling? Det kan till exempel vara en policy som visar att arbetsgivaren inte accepterar kränkande särbehandling.

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 13 § SFS 2008:567, 3 kap 6 §

Kommentar

Arbetsgivare med 10 anställda eller fler ska under året skriftligen dokumentera det systematiska arbetsmiljöarbetet. Jämför DL:s krav på skriftlig dokumentation av arbetet med aktiva åtgärder för arbetsgivare med 25 anställda eller fler. OSA innehåller krav på att arbetsgivaren klargör att kränkande särbehandling inte accepteras och att åtgärder ska vidtas för att motverka kränkande särbehandling.

Riskbedömning:

aHar riktlinjerna följts upp och utvärderats?

Tips och råd

Tänk på att det är bra att ha en ansvarig person för att implementera och uppdatera riktlinjerna.

Riskbedömning:

bÄr riktlinjerna kända för chefer och medarbetare?

Riskbedömning:

6Finns rutiner för chefer och anställda om kränkande särbehandling inträffar?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 14 § SFS 2008:567, 3 kap 6 §

Kommentar

Alla arbetsgivare ska ha rutiner även om en eventuell undersökning av risker för detta i verksamheten inte visat på något sådant behov.

Riskbedömning:

aHar rutinerna följts upp och utvärderats?

Riskbedömning:

bFinns en tydlig ansvarsfördelning i rutinerna?

Riskbedömning:

cFramgår det av rutinerna till vem eller vilka de anställda kan vända sig om de upplever sig utsatta för kränkande särbehandling?

Kommentar

Se OSA, 14 §, som tar upp vad som ska framgå av rutinerna.

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 14 §
Riskbedömning:

dFinns det i rutinerna en beskrivning av vad som händer när en anställd uppmärksammar arbetsgivaren på kränkande särbehandling?

Kommentar


Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 14 §
Riskbedömning:

eFinns det i rutinerna en beskrivning av hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp?

Tips och råd

Det kan handla om tillgång till företagshälsovård eller annan oberoende sakkunnig.

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 14 §
Riskbedömning:

fÄr rutinerna kända för chefer och medarbetare?

Tips och råd

Det är lämpligt att informera om riktlinjer och rutiner både vid introduktion och löpande.

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 14 §
Riskbedömning:

Kunskap och stöd

7Har de personer som har ett ansvar att utreda och förebygga kränkande särbehandling tillräcklig kunskap och tillräckligt stöd för detta?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 14 § AFS 2015:4, 6 § AFS 2001:1, 12 § AFS 2001:1, 6 §

Tips och råd

Stöd kan till exempel vara från HR, överordnad chef, företagshälsovård eller annan oberoende sakkunnig.

Riskbedömning:

8Har cheferna fått utbildning om kränkande särbehandling och diskriminering?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 6 § AFS 2001:1, 6 §

Kommentar

Se OSA, 6 §, om att arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper i hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling.

Riskbedömning:

9Har de anställda tillräcklig kunskap om vad kränkande särbehandling och diskriminering är?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 7 §

Kommentar

OSA, 6 §, kommentar: Ett sätt för arbetsgivare att tillföra kunskaper är att ge utbildning, gärna för chefer, arbetsledare och skyddsombud tillsammans. Det underlättar för chefer och arbetsledare när även skyddsombuden har motsvarande kunskaper. Utbildning kan ges av företagshälsovård eller annan resurs med kompetens inom området.

Riskbedömning:

Övrigt

Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

Dokumentnamn
Kränkande särbehandling
Checklistans namnDatumVersion
FöretagFramtagen avGodkänd av
Deltagare
BeskrivningListan baseras på följande föreskrifter
Checklistan innehåller frågor om verksamhetens arbete för att minska riskerna för kränkande särbehandling. Den kan användas för att öka kunskapen om arbetsmiljö, kränkande särbehandling och lagkrav. Checklistan är lämplig att användas av ansvarig chef eller arbetsledare tillsammans med arbetsmiljöombudet eller annan facklig företrädare. Tänk på att lag och föreskrifter inte omfattar kunder eller brukare. Om en anställd utsätts för kränkande särbehandling av kunder eller brukare är det ett arbetsmiljöproblem, men kunder eller brukare kan inte göras ansvariga inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen eller diskrimineringslagen. För mer information och tips – klicka på ”i”-symbolen. Tillsynsmyndigheter är Arbetsmiljöverket för AML, SAM och OSA och Diskrimineringsombudsmannen för DL. AFS 2015:4Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2001:1Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) SFS 2008:567Diskrimineringslagen (DL) SFS 1977:1160Arbetsmiljölagen (AML)

Processer

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
lågmedhög
1. Har ni undersökt om det finns risk för kränkande särbehandling?
A. Är orsakerna till riskerna analyserade?
B. Har arbetstagarrepresentanter varit delaktiga i arbetet?
2. Har åtgärder för att förhindra kränkande särbehandling vidtagits?
A. Har åtgärderna följts upp och utvärderats?
B. Har åtgärderna tidsplanerats?
3. Har några enskilda fall av kränkande särbehandling anmälts eller på annat sätt upptäckts de senaste tolv månaderna?
A. Har situationen utretts?
B. Har situationen lösts?
C. Har åtgärder vidtagits för att det inte ska hända igen?
4. Är det tydligt vem som har skyldighet att påbörja en utredning, vid kännedom om kränkande särbehandling på arbetsplatsen?

Riktlinjer och rutiner

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
lågmedhög
5. Finns riktlinjer för att förhindra kränkande särbehandling? Det kan till exempel vara en policy som visar att arbetsgivaren inte accepterar kränkande särbehandling.
A. Har riktlinjerna följts upp och utvärderats?
B. Är riktlinjerna kända för chefer och medarbetare?
6. Finns rutiner för chefer och anställda om kränkande särbehandling inträffar?
A. Har rutinerna följts upp och utvärderats?
B. Finns en tydlig ansvarsfördelning i rutinerna?
C. Framgår det av rutinerna till vem eller vilka de anställda kan vända sig om de upplever sig utsatta för kränkande särbehandling?
D. Finns det i rutinerna en beskrivning av vad som händer när en anställd uppmärksammar arbetsgivaren på kränkande särbehandling?
E. Finns det i rutinerna en beskrivning av hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp?
F. Är rutinerna kända för chefer och medarbetare?

Kunskap och stöd

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
lågmedhög
7. Har de personer som har ett ansvar att utreda och förebygga kränkande särbehandling tillräcklig kunskap och tillräckligt stöd för detta?
8. Har cheferna fått utbildning om kränkande särbehandling och diskriminering?
9. Har de anställda tillräcklig kunskap om vad kränkande särbehandling och diskriminering är?
Övrigt Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

© Prevent – Arbetsmiljö i samverkan Svensk Näringsliv, LO och PTK
Fler checklistor hittar du på www.prevent.se/checklistor

Checklistan är redan sparad och en länk har skickats till din e-postadress.