Nya, förbättrade checklistor 2 december (OBS! nytt datum)

Läs om alla förbättringar och vad som händer med dina gamla checklistor.

Läs mer
Tillbaka till checklistorna
prevent.se

Privattandvården

Checklistan innehåller frågor om organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö samt miljöskydd. Observera att det även finns en checklista specifikt för smittrisker som baseras på AFS 2018:4.

Senast ändrad av:
Prevent 2024-08-13

Checklistan kan användas av chef och skyddsombud för att undersöka vilka risker som finns i verksamheten, till exempel vid en arbetsmiljö- eller skyddsrond. Vissa frågor kan ni behöva gå runt och undersöka, medan andra kan diskuteras vid ett möte. Om det är någon fråga i checklistan som inte är relevant för er kan ni hoppa över den. Tänk på att det kan finnas specifika risker i er verksamhet som inte tas upp i den här checklistan. Kanske behöver ni då ta hjälp av fler checklistor eller undersöka riskerna på annat sätt.

En undersökning och riskbedömning av arbetsmiljön ska leda till förslag på åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Kan de inte åtgärdas på en gång ska de skrivas upp i en handlingsplan. Det kan också vara praktiskt att skriva in i handlingsplanen sådana åtgärder som genomförs omedelbart. Slutligen ska ni kontrollera att de åtgärder som har genomförts har fungerat och fått önskad effekt. Riskbedömningen kan alltså beskrivas som en process i de fyra stegen undersöka – riskbedöma – åtgärda – kontrollera.

Behöver ni mer stöd i arbetsmiljöarbetet? Hos Prevent finns information, verktyg, böcker och utbildningar framtagna av arbetsgivare och fackförbund gemensamt. Se www.prevent.se

Checklistan baseras på delar av följande lagar och föreskrifter: AFS 2020:1 Arbetsplatsens utformning AFS 2018:4 Smittrisker AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2012:2 Belastningsergonomi AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2005:16 Buller AFS 2005:15 Vibrationer AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön SFS 1998:808 Miljöbalken SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen (AML)

Spara din checklista

Länken till din checklista sparas på Mina sidor. Du kan också spara den som pdf eller skriva ut den. OBS! Pdf:en går inte att redigera.
Gå till Mina Sidor

Vill du använda checklistan?

Fyll i namn och e-post för att få länken till din digitala checklista.

För att skriva ut checklistan behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

För att ladda ner checklistan som pdf behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

Läs vår policy kring personuppgifter

Du har inte svarat på alla frågor

Är du säker på att du vill spara som PDF utan att besvara alla frågor i checklistan?

Organisatorisk arbetsmiljö

1Finns skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter, befogenheter och resurser?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 6 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Uppgiftsfördelningen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

Riskbedömning:

2Har behov av kunskap och utbildning för chefer och arbetsledande personal klarlagts och tillgodosetts?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 6 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete.

Riskbedömning:

3Undersöks, bedöms och åtgärdas risker för ohälsa och olycksfall vid planering av och beslut om till exempel ny eller ändrad verksamhet, inköp, reparation, underhåll eller ombyggnad?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 8 §

Kommentar

När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.

Riskbedömning:

4Får nyanställda, inhyrd personal och personal med nya arbetsuppgifter en bra introduktion där arbetsmiljö ingår?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 7 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Riskbedömning:

5Undersöks, bedöms och åtgärdas risker för ohälsa och olycksfall fortlöpande både vad gäller den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 8 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.

Riskbedömning:

Social arbetsmiljö

6Finns bra balans mellan kraven i arbetet och de anställdas resurser för arbetets genomförande?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 9 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

Riskbedömning:

7Kan arbetstagarna påverka upplägg och genomförande av det egna arbetet?

Lag eller föreskrift: AFS 2012:2, 8 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har möjligheter att påverka upplägget och genomförandet av det egna arbetet, så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning.

Riskbedömning:

8Genomförs regelbundet medarbetarsamtal?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 9 § Allmänna råd

Kommentar

Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning uppmärksammas och obalanser rättas till.

Riskbedömning:

9Finns särskilda rutiner för ett snabbt omhändertagande med hjälp och stöd efter att anställda har utsatts för hot eller våld?

Lag eller föreskrift: AFS 1993:2, 11 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för detta.

Riskbedömning:

10Hanteras kränkningar och konflikter så snart de uppstår?

Lag eller föreskrift: AFS 2015:4, 13 §, 14 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.

Riskbedömning:

11Finns rutiner för psykologisk och social krishantering i verksamheten?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 5 § AFS 1999:7, 5 §

Kommentar

På varje arbetsställe ska finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Det ska finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Se även checklista Rutiner och instruktioner - Allmänna.

Riskbedömning:

Fysisk arbetsmiljö

12Är verksamhetens särskilda behov inom olika lokaldelar tillgodosedda:

aBehandlingsrum?

Riskbedömning:

bSteril?

Riskbedömning:

cVäntrum och reception?

Riskbedömning:

dPersonalutrymmen?

Riskbedömning:

eOmklädning, dusch, toaletter?

Riskbedömning:

fStädutrymmen?

Riskbedömning:

gFörrådsutrymmen?

Riskbedömning:

hMaskinrum?

Riskbedömning:

iAnnat utrymme?

Riskbedömning:

13Är allmänbelysningen tillräcklig i lokalerna?

Lag eller föreskrift: AFS 2020:1, 135 §
Riskbedömning:

14Finns platsbelysning för de arbetstagare (t.ex. äldre) som upplever att belysningen på arbetsområdet är otillräcklig?

Lag eller föreskrift: AFS 2020:1, 135 §
Riskbedömning:

15Finns störande reflexer eller bländning från lampor eller fönster?

Riskbedömning:

16Fungerar ventilationen tillfredsställande i alla utrymmen?

Lag eller föreskrift: AFS 2020:1, 110 §, 111 §

Kommentar

Det kan vara nödvändigt med fläktstyrd till- och frånluft
för att få tillfredsställande luftkvalitet, temperatur, lufthastighet, renhet och fuktighet i alla utrymmen.

Riskbedömning:

17Upplever personalen att det är för varmt i lokalerna?

Lag eller föreskrift: AFS 2020:1, 124 §

Kommentar

Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperatur och lufthastighet ska anpassas till typen av arbete, om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs stillasittande

Riskbedömning:

18Upplever personalen att det är för kallt i lokalerna?

Lag eller föreskrift: AFS 2020:1, 124 §

Kommentar

Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperatur och lufthastighet ska anpassas till typen av arbete, om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs stillasittande

Riskbedömning:

19Behövs solskydd för alla eller några av fönstren?

Lag eller föreskrift: AFS 2020:1, 39 §
Riskbedömning:

20Väljs arbetsutrustning som ger så liten vibrationspåverkan som möjligt för arbetstagare som utsätts för vibrationer?

Lag eller föreskrift: AFS 2005:15, 8 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska välja arbetsutrustning, som ger så liten vibrationspåverkan som möjligt med tanke på det arbete som ska utföras. Se till att ha koll på den senaste teknikutvecklingen och kravställ eller jämför vibrationsvärden vid inköp av ny utrustning.

Riskbedömning:

21Finns vid behov tillgång till bra hörselskydd med rätt dämpförmåga?

Lag eller föreskrift: AFS 2005:16, 12 §

Kommentar

Om de risker som uppstår vid bullerexponering inte kan förebyggas med andra medel, ska ändamålsenliga hörselskydd som passar berörda arbetstagare användas av dem.

Riskbedömning:

22Görs utrustnings- och täthetskontroll vid användning av anestesigaser?

Riskbedömning:

Utrustning

23Kan behandlingsstolen justeras med lättarbetade reglage?

Riskbedömning:

24Ger behandlingsstolen god åtkomst i alla positioner?

Riskbedömning:

25Är arbetsstolen lätt att ställa in?

Riskbedömning:

26Kan stolsitsen tippas framåt och ger stolen stöd åt svankryggen, vid behov?

Riskbedömning:

27Är handinstrument ergonomiskt utformade med bra grepp?

Riskbedömning:

28Följs utrustningarnas skötselinstruktioner när det gäller egenkontroll och eventuell besiktning eller service av fackman?

Riskbedömning:

Ergonomi

29Planeras vid upprepat arbete under längre tid:

Lag eller föreskrift: AFS 2012:2, 7 §

Kommentar

Det förebyggande arbetet ska leda till ökad variation i arbetet, till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser.

aRegelbundna mikropauser?

Riskbedömning:

bArbetsrotation?

Riskbedömning:

30Finns det möjlighet att växla till sittande då arbetet innebär långvarigt stående eller gående?

Lag eller föreskrift: AFS 2020:1, 47 § AFS 2012:2, 5 och 7 §§

Kommentar

Den som i huvudsak arbetar stående eller gående ska ha möjlighet att sätta sig.

Riskbedömning:

31Finns det möjlighet att variera arbetsuppgifter?

Lag eller föreskrift: SFS 1977:1160, 2 kap 1 §

Kommentar

Det ska eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation.

Riskbedömning:

32Är arbetshöjder anpassade till arbetstagarens kroppsstorlek och arbetsuppgiften?

Lag eller föreskrift: AFS 2012:2, 5 § Kommentarer till paragrafen

Kommentar

En bra arbetshöjd är ungefär i armbågshöjd för den som utför arbetet, oavsett om det rör sig om sittande eller stående arbete (figur 5). Men olika typer av arbetsuppgifter kräver olika arbetshöjder (figur 6) i kommentarerna till 5 §.

Riskbedömning:

33Finns tillräckliga arbets- och avställningsytor?

Riskbedömning:

34Står diskmaskin / diskdesinfektor upphöjd på sockel?

Riskbedömning:

35Har datorarbetsplatsen utformats för en bra ergonomi, t.ex. höj- och sänkbara bord?

Riskbedömning:

36Kontrolleras regelbundet behovet av synhjälpmedel (t.ex. terminal- och luppglasögon) så att de är anpassade till det synkrävande arbetet?

Riskbedömning:

Kemikaliehantering

37Finns en förteckning över alla kemiska riskkällor? (Tänk på att kemiska risker kan bildas i verksamheten eller förekomma naturligt)

Lag eller föreskrift: AFS 2011:19, 6 §

Kommentar

En kemiska riskkälla är något som kan skada på kemisk väg, till exempel en farlig kemisk produkt, het vätska eller luftförorening.
Förteckningen ska ta upp:
1. typ av farlighet,
2. på vilken plats den förvaras och annars förekommer,
3. om hygieniskt gränsvärde finns och
4. vilka andra särskilda regler som kan gälla för riskkällan.

Riskbedömning:

38Finns det säkerhetsdatablad för alla farliga kemiska produkter?

Lag eller föreskrift: AFS 2011:19, 7 §, 13 §

Kommentar

Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förbundna med de kemiska riskkällor som hanteras eller på annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska förebyggas.

Information ska finnas i form av till exempel säkerhetsdatablad, risk- och skyddsinformation om farliga kemiska produkter och andra dokument som kan krävas enligt 7 §.

Riskbedömning:

39Har alla berörda informerats om hälso- och olycksfallsriskerna vid hanteringen av de kemiska produkterna?

Lag eller föreskrift: AFS 2011:19, 13 §

Kommentar

Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förbundna med de kemiska riskkällor som hanteras eller på annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska förebyggas.

Tips och råd

Personalen ska känna till var säkerhetsdatabladen finns. De kan till exempel finnas tillgängliga utskrivna i en pärm eller digitalt. Det är också viktigt att alla vet vad faropiktogrammen som finns på produktmärkning och säkerhetsdatablad betyder.

Riskbedömning:

40Finns tillgång till ögondusch och nöddusch?

Lag eller föreskrift: AFS 2020:1, 161 §, 162 §

Kommentar

En lättåtkomlig nöddusch ska finnas vid verksamheter där det finns risk att bli översköljd av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna samt där det finns risk för brand i kläderna. En lättåtkomlig ögonspolningsanordning ska finnas vid verksamheter där det finns risk för stänk av ämnen som kan skada ögonen. Ögonspolningsanordningen
ska normalt vara fast ansluten och kunna ge tempererat vatten.

Riskbedömning:

41Har alla som arbetar med farliga kemikalier tillräcklig kunskap om risker och handhavande?

Riskbedömning:

42Används bonding och ohärdat material så att inte händer eller fingrar exponeras?

Riskbedömning:

43Har eventuella eksem eller andra besvär blivit utredda?

Riskbedömning:

44Finns rutiner för hantering av ohärdat spill och avfall?

Riskbedömning:

45Är skyddsutrustningen utprovad för den enskilde personen?

Riskbedömning:

46Används skyddshandskar av rätt sort och med rätt skydd mot t.ex. nötning, genomträngning av kemiska ämnen?

Lag eller föreskrift: AFS 2011:19, 27 §

Kommentar

Vid val av skyddshandskar och skyddskläder ska följande faktorer beaktas. 1. På vilket sätt ämnet är farligt vid hudkontakt. 2. Hur ofta och länge hudkontakt beräknas förekomma. 3. Vilka material som skyddar mot ämnet och hur länge materialet skyddar från hudkontakt med ämnet, så kallad genombrottstid. 4. Arbetets krav på funktion och hållfasthet. 5. Leverantörsinformation om lämpliga skyddshandskar och skyddskläder.

Riskbedömning:

Hygien och smittskydd

47Har följande förebyggande åtgärder vidtagits:

Lag eller föreskrift: AFS 2018:4, 7-9 §§

Kommentar

På arbetsställen där det finns smittrisk ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att begränsa att smittämnen sprids från arbetsområdet och se till att antalet arbetstagare som riskerar att utsättas för smittämnen hålls så lågt som möjligt.

aSmittspridning undviks genom att städning utförs korrekt?

Kommentar

Till exempel städning av lokaler, använda städmetoder som motverkar att smittämnen virvlar upp eller sprids via aerosol.

Lag eller föreskrift: AFS 2018:4, 8 §
Riskbedömning:

bPersonalen äter eller dricker inte i utrymmen med smittrisk?

Lag eller föreskrift: AFS 2018:4, 9 §
Riskbedömning:

cTillgång finns till handtvätt och desinfektionsmedel?

Lag eller föreskrift: AFS 2018:4, 9 §
Riskbedömning:

48Finns dokumenterade och daterade hygienrutiner?

Riskbedömning:

49Erbjuds personalen vaccination?

Lag eller föreskrift: AFS 2018:4, 10 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska erbjuda och stå för kostnaderna för vaccination om arbetstagaren har arbetsmoment som innebär smittrisker.
Arbetstagaren ska också informeras om för- och nackdelarna med en vaccination samt informeras om att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd.

Tips och råd

Vaccination kan användas förebyggande, men kan inte ersätta andra skyddsåtgärder som goda arbetsrutiner, goda hygienrutiner eller personlig skyddsutrustning. Arbetsgivaren ska till exempel erbjuda vaccination mot rabies vid behov för personal inom djurens hälso- och sjukvård.

Riskbedömning:

50Används handdesinfektion med återfettande tillsats för att minska uttorkning av huden?

Riskbedömning:

51Finns rutiner för agerande vid stick- eller skärskada?

Riskbedömning:

52Finns behållare för skärande och stickande avfall?

Lag eller föreskrift: AFS 2018:4, 15 §

Sanktionsbelagt

Kommentar

Arbetsgivaren ska se till att vassa föremål som har varit i kontakt med kroppsvätska från människor, eller från djur inom djurens hälso- och sjukvård, läggs i säkra behållare för skärande och stickande avfall.

Tips och råd

Avfallsbehållaren ska vara märkt med orden ”skärande och stickande avfall”. Vassa föremål med en integrerad skyddsfunktion ska precis som andra vassa föremål genast läggas i en engångsbehållare för stickande och skärande avfall.

Riskbedömning:

53Dokumenteras händelser där personalen exponerats för smittämnen i riskklass 3 och 4? (Exempel på smittämnen i dessa riskklasser är HIV och TBC-bakterier.)

Lag eller föreskrift: AFS 2018:4, 11 §

Sanktionsbelagt

Kommentar

Arbetsgivaren ska dokumentera när exponering för smittämnen i riskklass 3 eller 4 har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.

Tips och råd

Följande uppgifter ska dokumenteras:
1. Namn på de personer som har exponerats.
2. Vilken typ av arbete som utfördes.
3. Vilket eller vilka smittämnen, i riskklass 3 eller 4, som arbetstagaren exponerades för, i den utsträckning kunskap finns.
4. En beskrivning av hur exponeringen skedde.
Uppgifterna ska sparas i tio eller fyrtio år. Vissa smittämnen har lång inkubationstid och andra kan finnas latent i kroppen utan att orsaka sjukdom förrän många år efter exponeringen.

Riskbedömning:

Säkerhet

54Finns rätt utrustning för den första hjälpen som behövs, t.ex. rätt typ av förbandsutrustning och ev. hjärtstartare?

Lag eller föreskrift: AFS 1999:7, 8 §

Kommentar

Vid alla arbetsställen ska i tillräcklig omfattning finnas utrustning för första hjälpen. Utrustningen ska vara anpassad efter riskerna i verksamheten.

Riskbedömning:

55Finns tillräckligt antal personer med utbildning i Första hjälpen, exempelvis L-ABC (Lägesbedömning - Andning, Blod, Chock) och HLR (hjärt-lung­räddning)?

Lag eller föreskrift: AFS 1999:7, 6 §

Kommentar

Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns ska det finnas tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället.

Riskbedömning:

56Är brandskyddsutrustning tillgänglig och i fullgott skick?

Kommentar

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete.

Riskbedömning:

57Finns en för verksamheten anpassad larmutrustning?

Lag eller föreskrift: AFS 1993:2, 7 §

Kommentar

Arbetsgivaren ska se till att det finns larmutrustning där så krävs för säkerheten.

Riskbedömning:

58Finns utrymningsplaner i tillräckligt antal?

Riskbedömning:

59Övas utrymning?

Kommentar

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. Vem kontaktar t.ex. brandkåren, vem vet vilka som finns i lokalen, var återsamlas ni?

Riskbedömning:

60Fungerar rutinerna för säkerhetskopiering, förvaring och kontroll av datafiler?

Riskbedömning:

Arbetssjukdom eller -skada

61Har inträffade tillbud, arbetsolycksfall och arbetssjukdomar utretts, följts upp och åtgärder vidtagits?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 9 §

Kommentar

Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen.

Riskbedömning:

62Finns tillräcklig kunskap om riskerna för belastningssjukdomar och belastningsskador?

Riskbedömning:

63Finns kunskap om riskerna för ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning?

Riskbedömning:

64Finns tillräcklig kunskap om riskerna för eksem, allergier och andra överkänslighetsreaktioner?

Riskbedömning:

65Finns rutiner för rapportering av tillbud, arbetsolycksfall och arbetssjukdomar?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 5 §

Kommentar

Det ska finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till.

Riskbedömning:

66Finns rutiner för omedelbar anmälan till Arbetsmiljöverket vid dödsfall, svårare personskador, skador som drabbat flera samtidigt eller allvarligt tillbud?

Lag eller föreskrift: SFS 1977:1160, 3 kap 3a §

Staffbart

Kommentar

En arbetsgivare ska utan dröjsmål underrätta den myndighet som regeringen bestämmer om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande. En arbetsgivare ska också utan dröjsmål underrätta samma myndighet om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud inneburit allvarlig fara för liv och hälsa.
Arbetsgivaren ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket.

Riskbedömning:

67Används www.anmalarbetsskada.se eller något annat system vid anmälan av arbetsskada?

Lag eller föreskrift: AFS 2001:1, 5 §

Kommentar

Det ska finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till.

Riskbedömning:

68Finns policy och rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning?

Riskbedömning:

Miljöskydd

69Finns godkänt system för amalgamavskiljning och årlig hämtning av farligt avfall?

Riskbedömning:

70Är det väl känt vad som räknas som farligt avfall och hur det ska hanteras?

Lag eller föreskrift: AFS 2011:19, 5-6 §§

Kommentar

Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten ska undersökas och bedömas. De kemiska riskkällor som kan förväntas förekomma i verksamheten ska identifieras och förtecknas.

Riskbedömning:

71Hanteras härdplastavfall enligt kommunens regler?

Riskbedömning:

72Finns rutiner för hantering av riskavfall, t.ex. smittförande avfall och använda kanyler?

Riskbedömning:

73Är det känt att sanering / rensning av avlopp ska föregås av anmälan till kommunen?

Riskbedömning:

74Lämnas så mycket som möjligt av ert avfall till återvinning eller återanvändning (glas, papper, kartong, batterier m.m)?

Lag eller föreskrift: SFS 1998:808, 15 kap 5a§

Kommentar

Den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

Riskbedömning:

Övrigt

Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

Mall för riskbedömning och handlingsplan
Dokumentnamn
Privattandvården
Checklistans namnDatumVersion
FöretagFramtagen avGodkänd av
Deltagare
BeskrivningListan baseras på följande föreskrifter
Checklistan innehåller frågor om organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö samt miljöskydd. Observera att det även finns en checklista specifikt för smittrisker som baseras på AFS 2018:4.

Checklistan kan användas av chef och skyddsombud för att undersöka vilka risker som finns i verksamheten, till exempel vid en arbetsmiljö- eller skyddsrond. Vissa frågor kan ni behöva gå runt och undersöka, medan andra kan diskuteras vid ett möte. Om det är någon fråga i checklistan som inte är relevant för er kan ni hoppa över den. Tänk på att det kan finnas specifika risker i er verksamhet som inte tas upp i den här checklistan. Kanske behöver ni då ta hjälp av fler checklistor eller undersöka riskerna på annat sätt.

En undersökning och riskbedömning av arbetsmiljön ska leda till förslag på åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Kan de inte åtgärdas på en gång ska de skrivas upp i en handlingsplan. Det kan också vara praktiskt att skriva in i handlingsplanen sådana åtgärder som genomförs omedelbart. Slutligen ska ni kontrollera att de åtgärder som har genomförts har fungerat och fått önskad effekt. Riskbedömningen kan alltså beskrivas som en process i de fyra stegen undersöka – riskbedöma – åtgärda – kontrollera.

Behöver ni mer stöd i arbetsmiljöarbetet? Hos Prevent finns information, verktyg, böcker och utbildningar framtagna av arbetsgivare och fackförbund gemensamt. Se www.prevent.se 		AFS 2020:1Arbetsplatsens utformning AFS 2018:4Smittrisker AFS 2015:4Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2012:2Belastningsergonomi AFS 2011:19Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2005:16Buller AFS 2005:15Vibrationer AFS 2001:1Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 1999:7Första hjälpen och krisstöd AFS 1993:2Våld och hot i arbetsmiljön SFS 1998:808Miljöbalken SFS 1977:1160Arbetsmiljölagen (AML)

Organisatorisk arbetsmiljö

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
1. Finns skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter, befogenheter och resurser?
2. Har behov av kunskap och utbildning för chefer och arbetsledande personal klarlagts och tillgodosetts?
3. Undersöks, bedöms och åtgärdas risker för ohälsa och olycksfall vid planering av och beslut om till exempel ny eller ändrad verksamhet, inköp, reparation, underhåll eller ombyggnad?
4. Får nyanställda, inhyrd personal och personal med nya arbetsuppgifter en bra introduktion där arbetsmiljö ingår?
5. Undersöks, bedöms och åtgärdas risker för ohälsa och olycksfall fortlöpande både vad gäller den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön?

Social arbetsmiljö

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
6. Finns bra balans mellan kraven i arbetet och de anställdas resurser för arbetets genomförande?
7. Kan arbetstagarna påverka upplägg och genomförande av det egna arbetet?
8. Genomförs regelbundet medarbetarsamtal?
9. Finns särskilda rutiner för ett snabbt omhändertagande med hjälp och stöd efter att anställda har utsatts för hot eller våld?
10. Hanteras kränkningar och konflikter så snart de uppstår?
11. Finns rutiner för psykologisk och social krishantering i verksamheten?

Fysisk arbetsmiljö

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
12. Är verksamhetens särskilda behov inom olika lokaldelar tillgodosedda:
A. Behandlingsrum?
B. Steril?
C. Väntrum och reception?
D. Personalutrymmen?
E. Omklädning, dusch, toaletter?
F. Städutrymmen?
G. Förrådsutrymmen?
H. Maskinrum?
I. Annat utrymme?
13. Är allmänbelysningen tillräcklig i lokalerna?
14. Finns platsbelysning för de arbetstagare (t.ex. äldre) som upplever att belysningen på arbetsområdet är otillräcklig?
15. Finns störande reflexer eller bländning från lampor eller fönster?
16. Fungerar ventilationen tillfredsställande i alla utrymmen?
17. Upplever personalen att det är för varmt i lokalerna?
18. Upplever personalen att det är för kallt i lokalerna?
19. Behövs solskydd för alla eller några av fönstren?
20. Väljs arbetsutrustning som ger så liten vibrationspåverkan som möjligt för arbetstagare som utsätts för vibrationer?
21. Finns vid behov tillgång till bra hörselskydd med rätt dämpförmåga?
22. Görs utrustnings- och täthetskontroll vid användning av anestesigaser?

Utrustning

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
23. Kan behandlingsstolen justeras med lättarbetade reglage?
24. Ger behandlingsstolen god åtkomst i alla positioner?
25. Är arbetsstolen lätt att ställa in?
26. Kan stolsitsen tippas framåt och ger stolen stöd åt svankryggen, vid behov?
27. Är handinstrument ergonomiskt utformade med bra grepp?
28. Följs utrustningarnas skötselinstruktioner när det gäller egenkontroll och eventuell besiktning eller service av fackman?

Ergonomi

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
29. Planeras vid upprepat arbete under längre tid:
A. Regelbundna mikropauser?
B. Arbetsrotation?
30. Finns det möjlighet att växla till sittande då arbetet innebär långvarigt stående eller gående?
31. Finns det möjlighet att variera arbetsuppgifter?
32. Är arbetshöjder anpassade till arbetstagarens kroppsstorlek och arbetsuppgiften?
33. Finns tillräckliga arbets- och avställningsytor?
34. Står diskmaskin / diskdesinfektor upphöjd på sockel?
35. Har datorarbetsplatsen utformats för en bra ergonomi, t.ex. höj- och sänkbara bord?
36. Kontrolleras regelbundet behovet av synhjälpmedel (t.ex. terminal- och luppglasögon) så att de är anpassade till det synkrävande arbetet?

Kemikaliehantering

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
37. Finns en förteckning över alla kemiska riskkällor? (Tänk på att kemiska risker kan bildas i verksamheten eller förekomma naturligt)
38. Finns det säkerhetsdatablad för alla farliga kemiska produkter?
39. Har alla berörda informerats om hälso- och olycksfallsriskerna vid hanteringen av de kemiska produkterna?
40. Finns tillgång till ögondusch och nöddusch?
41. Har alla som arbetar med farliga kemikalier tillräcklig kunskap om risker och handhavande?
42. Används bonding och ohärdat material så att inte händer eller fingrar exponeras?
43. Har eventuella eksem eller andra besvär blivit utredda?
44. Finns rutiner för hantering av ohärdat spill och avfall?
45. Är skyddsutrustningen utprovad för den enskilde personen?
46. Används skyddshandskar av rätt sort och med rätt skydd mot t.ex. nötning, genomträngning av kemiska ämnen?

Hygien och smittskydd

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
47. Har följande förebyggande åtgärder vidtagits:
A. Smittspridning undviks genom att städning utförs korrekt?
B. Personalen äter eller dricker inte i utrymmen med smittrisk?
C. Tillgång finns till handtvätt och desinfektionsmedel?
48. Finns dokumenterade och daterade hygienrutiner?
49. Erbjuds personalen vaccination?
50. Används handdesinfektion med återfettande tillsats för att minska uttorkning av huden?
51. Finns rutiner för agerande vid stick- eller skärskada?
52. Finns behållare för skärande och stickande avfall?
53. Dokumenteras händelser där personalen exponerats för smittämnen i riskklass 3 och 4? (Exempel på smittämnen i dessa riskklasser är HIV och TBC-bakterier.)

Säkerhet

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
54. Finns rätt utrustning för den första hjälpen som behövs, t.ex. rätt typ av förbandsutrustning och ev. hjärtstartare?
55. Finns tillräckligt antal personer med utbildning i Första hjälpen, exempelvis L-ABC (Lägesbedömning - Andning, Blod, Chock) och HLR (hjärt-lung­räddning)?
56. Är brandskyddsutrustning tillgänglig och i fullgott skick?
57. Finns en för verksamheten anpassad larmutrustning?
58. Finns utrymningsplaner i tillräckligt antal?
59. Övas utrymning?
60. Fungerar rutinerna för säkerhetskopiering, förvaring och kontroll av datafiler?

Arbetssjukdom eller -skada

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
61. Har inträffade tillbud, arbetsolycksfall och arbetssjukdomar utretts, följts upp och åtgärder vidtagits?
62. Finns tillräcklig kunskap om riskerna för belastningssjukdomar och belastningsskador?
63. Finns kunskap om riskerna för ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning?
64. Finns tillräcklig kunskap om riskerna för eksem, allergier och andra överkänslighetsreaktioner?
65. Finns rutiner för rapportering av tillbud, arbetsolycksfall och arbetssjukdomar?
66. Finns rutiner för omedelbar anmälan till Arbetsmiljöverket vid dödsfall, svårare personskador, skador som drabbat flera samtidigt eller allvarligt tillbud?
67. Används www.anmalarbetsskada.se eller något annat system vid anmälan av arbetsskada?
68. Finns policy och rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning?

Miljöskydd

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
69. Finns godkänt system för amalgamavskiljning och årlig hämtning av farligt avfall?
70. Är det väl känt vad som räknas som farligt avfall och hur det ska hanteras?
71. Hanteras härdplastavfall enligt kommunens regler?
72. Finns rutiner för hantering av riskavfall, t.ex. smittförande avfall och använda kanyler?
73. Är det känt att sanering / rensning av avlopp ska föregås av anmälan till kommunen?
74. Lämnas så mycket som möjligt av ert avfall till återvinning eller återanvändning (glas, papper, kartong, batterier m.m)?
Övrigt Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

© Prevent – Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO och PTK
Fler checklistor hittar du på www.prevent.se/checklistor

Checklistan är redan sparad och en länk har skickats till din e-postadress.