Nya, förbättrade checklistor 2 december (OBS! nytt datum)

Läs om alla förbättringar och vad som händer med dina gamla checklistor.

Läs mer
Tillbaka till checklistorna
prevent.se
Ny checklista

OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö

Använd checklistan för att ta reda på hur väl verksamheten uppfyller kraven enligt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, tidigare kallat psykosocial arbetsmiljö. Checklistan behandlar föreskrifternas tre områden: arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Det finns ytterligare checklistor för specifika frågor inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som exempelvis Krishantering, Hot och våld och Sexuella trakasserier. Det finns även en medarbetarundersökning för att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA-enkäten.

Checklistan baseras på delar av följande lagar och föreskrifter: AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Spara din checklista

Länken till din checklista sparas på Mina sidor. Du kan också spara den som pdf eller skriva ut den. OBS! Pdf:en går inte att redigera.
Gå till Mina Sidor

Vill du spara länken till din checklista?

Denna checklista är inte kopplat till ett konto på www.prevent.se och du kan därför endast komma åt den via denna länken:
https://checklists.prevent.se/checklist/answer/287?key=GwKmLWJK0mtesZrvlP4sBLgb1qZiqITBK9CFG56MLME

Logga in eller registrera dig för att enkelt komma åt checklistan via Mina sidor på www.prevent.se

Vill du använda checklistan?

Fyll i namn och e-post för att få länken till din digitala checklista.

För att skriva ut checklistan behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

För att ladda ner checklistan som pdf behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

Läs vår policy kring personuppgifter

Du har inte svarat på alla frågor

Är du säker på att du vill spara som PDF utan att besvara alla frågor i checklistan?

OSA i det systematiska arbetsmiljöarbetet

1Undersöks den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?

Kommentar

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan exempelvis undersökas med hjälp av medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar.

2Riskbedöms den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?

Kommentar

Riskbedömningen görs utifrån det som framkommer av medarbetarsamtal, medarbetarundersökningar och andra typer av underlag.

3Åtgärdas identifierade risker kopplade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?

Kommentar

Akuta risker åtgärdas omgående och övriga hanteras i en handlingsplan som följs upp till alla åtgärder är implementerade. Det kan också vara praktiskt att skriva in i handlingsplanen sådana åtgärder som genomförs omedelbart.

4Följs åtgärderna upp?

Kommentar

Kontrollera alla typer av åtgärder som ni har genomfört så att de har fått önskad effekt. Om åtgärderna inte har hjälpt, eller om de har skapat nya risker, behöver ni göra en ny undersökning och besluta om nya åtgärder.

Kunskaper

5Har chefer och arbetsledare kunskap om vad ohälsosam arbetsbelastning är och hur den kan förebyggas och hanteras?

Kommentar

Det är en fördel om chefer, arbetsledare och skyddsombud går utbildning tillsammans för att gemensamt kunna förebygga ohälsosam arbetsbetalastning på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta erhållna kunskaper i praktiken. Med förutsättningar avses bland annat tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare.

6Har chefer och arbetsledare kunskap om vad kränkande särbehandling är och hur den kan förebyggas och hanteras?

Kommentar

Det är en fördel om chefer, arbetsledare och skyddsombud går utbildning tillsammans för att gemensamt kunna förebygga ohälsosam arbetsbetalastning på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta erhållna kunskaper i praktiken. Med förutsättningar avses bland annat tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare.

Mål

7Finns det mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?

Kommentar

Målen ska syfta till att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling, främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns mer än 10 arbetstagare. Målen kan med fördel inkluderas i arbetsmiljöpolicyn.

8Är målen kända för samtliga på arbetsplatsen?

9Ges medarbetarna möjlighet att medverka vid arbetet med att ta fram målen för OSA?

Arbetsbelastning

10Organiseras arbetet så att resurserna anpassas till kraven i arbetet?

Kommentar

För att förebygga ohälsosam arbetsbelastning ska resurser anpassas till kraven i arbetet.

Tilldelning av arbetsuppgifter innebär krav, i form av en viss arbetsmängd och svårighetsgrad. Exempel på åtgärder för att uppnå balans mellan krav och resurser kan vara att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning och tillföra kunskaper.

11Genomförs regelbunden dialog med arbetstagarna angående:

avilka arbetsuppgifter de ska utföra?

bvilket resultat som ska uppnås med arbetet?

com det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på, och i så fall hur?

dvilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras?

evem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd att utföra arbetet?

12Vidtas åtgärder för att motverka att starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter leder till ohälsa?

Kommentar

Exempel på arbetsuppgifter och arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra och traumatiska situationer, lösa konflikter, och fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Det är viktigt att åtgärderna föregås av undersökning och riskbedömning.

Arbetstid

13Vidtas åtgärder för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa?

Kommentar

Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker för ohälsa är skiftarbete, arbete nattetid, delade arbetspass, stor omfattning av övertidsarbete, långa arbetspass, och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar.

14Har alla arbetstagare möjlighet till tillräcklig återhämtning?

Kommentar

Vid förläggning av arbetstiden är det viktigt att planera in tillräckligt med återhämtning för att förebygga ohälsa. Regler om rast, paus och semester finns i arbetstidslagen, semesterlagen och kollektivavtal.

Kränkande särbehandling

15Finns det rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras?

Kommentar

Det ska framgå av rutinerna:
1. vem som ska ta emot information om att kränkande särbehandling förekommer
2. vad mottagaren ska göra, hur informationen kommer att hanteras och
3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp

16Är rutinerna kända för samtliga på arbetsplatsen?

17Vidtas åtgärder för att motverka att förhållanden i arbetsmiljön kan ge upphov till kränkande särbehandling?

Kommentar

Exempel på förhållanden i verksamheten som är viktiga att vara uppmärksam på är konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, förutsättningar för samarbete, och konsekvenser av förändringar.
Det är viktigt att åtgärderna föregås av undersökning och riskbedömning.

18Har det klargjorts för samtliga på arbetsplatsen att kränkande särbehandling inte accepteras?

Kommentar

Allmänna råd: Klargörandet kan lämpligen göras skriftligen i en policy

Övrigt

Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

Checklistan är redan sparad och en länk har skickats till din e-postadress.