Tillbaka till checklistorna
prevent.se

Skärvätskor - Minska risken för hud- och luftvägsbesvär

Nedanstående frågor är utvecklade som ett stöd för att minska risken för hud- och luftvägsbesvär vid arbete med skärvätskor. Läs broschyren Arbeta med skärvätska, där finns förklaringar till frågorna tillsammans med konkreta exempel på vad man kan göra.

Senast ändrad av:
Prevent 2020-05-13

Checklistan kan användas av chef och skyddsombud för att undersöka vilka risker som finns i verksamheten, till exempel vid en arbetsmiljö- eller skyddsrond. Vissa frågor kan ni behöva gå runt och undersöka, medan andra kan diskuteras vid ett möte. Om det är någon fråga i checklistan som inte är relevant för er kan ni hoppa över den. Tänk på att det kan finnas specifika risker i er verksamhet som inte tas upp i den här checklistan. Kanske behöver ni då ta hjälp av fler checklistor eller undersöka riskerna på annat sätt.

En undersökning och riskbedömning av arbetsmiljön ska leda till förslag på åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Kan de inte åtgärdas på en gång ska de skrivas upp i en handlingsplan. Det kan också vara praktiskt att skriva in i handlingsplanen sådana åtgärder som genomförs omedelbart. Slutligen ska ni kontrollera att de åtgärder som har genomförts har fungerat och fått önskad effekt. Riskbedömningen kan alltså beskrivas som en process i de fyra stegen undersöka – riskbedöma – åtgärda – kontrollera.

Behöver ni mer stöd i arbetsmiljöarbetet? Hos Prevent finns information, verktyg, böcker och utbildningar framtagna av arbetsgivare och fackförbund gemensamt. Se www.prevent.se

Checklistan baseras på delar av följande lagar och föreskrifter: AFS 2018:1 Hygieniska gränsvärden AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker

Spara din checklista

Länken till din checklista sparas på Mina sidor. Du kan också spara den som pdf eller skriva ut den. OBS! Pdf:en går inte att redigera.
Gå till Mina Sidor

Vill du använda checklistan?

Fyll i namn och e-post för att få länken till din digitala checklista.

För att skriva ut checklistan behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

För att ladda ner checklistan som pdf behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

Läs vår policy kring personuppgifter

Du har inte svarat på alla frågor

Är du säker på att du vill spara som PDF utan att besvara alla frågor i checklistan?

Skärvätskor - Minska risken för hud- och luftvägsbesvär

1Kan ni undvika att använda skärvätskor genom att använda någon annan teknik, exempelvis torrbearbetning?

Riskbedömning:

2Finns fungerande rutiner för inköp av skärvätskor, så att antalet skärvätskor begränsas och att de skärvätskor som köps in är så säkra som möjligt?

Riskbedömning:

3Undviker ni så långt möjligt skärvätskor som innehåller allergiframkallande biocider och andra allergiframkallande ämnen?

Riskbedömning:

4Finns fungerande rutiner för skötsel och kontroll av skärvätskorna?

Riskbedömning:

5Finns rutiner för vad som ska göras om bakteriehalten i skärvätskan ökar eller är för hög?

Kommentar

Bakteriehalten är för hög om den överskrider 10.000 bakterier per ml.

Riskbedömning:

6Vet alla som kommer i kontakt med skärvätskor vad de ska göra för att förebygga bakterietillväxt och vad de inte får göra?

Riskbedömning:

7Följs instruktionerna för blandning av skärvätska, så att koncentrationen inte blir för hög?

Riskbedömning:

8Är skärvätskesystemet (tankar, ledningar m.m.) utformat så att bakterietillväxt hämmas?

Riskbedömning:

9Är ventilationssystemet utformat så att frånluft som innehåller skärvätskedimma inte kan recirkuleras (även om frånluften har renats först)?

Kommentar

OBS! Risk för att reningen inte alltid fungerar som avsett och att skärvätskedimma tillförs lokalen med ventilationen.

Riskbedömning:

10Behöver skärvätska skiljas av från processventilationsluft som innehåller skärvätskedimma, exempelvis med cyklon, filter eller droppavskiljare?

Kommentar

Detta minskar ansamling av skärvätska i ventilationskanalerna.

Riskbedömning:

11Kontrolleras och underhålls ventilationssystemet regelbundet, t.ex med avseende på:

aatt luftflödena är tillräckliga?

Riskbedömning:

batt filterbyten görs regelbundet?

Riskbedömning:

catt det inte förekommer oljeläckage från ventilationskanalerna?

Riskbedömning:

datt det inte finns olja på värmeväxlares ytor?

Riskbedömning:

12Om ni ska hantera föremål som är blöta av skärvätskor, använder ni så långt möjligt redskap för att kunna hantera föremålen på ett säkert sätt?

Riskbedömning:

13När skärvätskor ska blandas, görs detta automatiskt, så att hudkontakt undviks?

Riskbedömning:

14Används verktyg som borste, magnetisk stav eller spånkrok istället för handen för att hantera metallspånor?

Riskbedömning:

15De operatörer som riskerar att få skärvätska på händerna:

aAnvänder de skyddshandskar?

Riskbedömning:

bHar skyddshandskarna bra passform med bra grepp?

Riskbedömning:

cÄr skyddshandskarna i rätt sorts material, exempelvis nitrilgummi utan tillsatser?

Riskbedömning:

16Är inkapslade maskiner försedda med en fördröjning så att de inte kan öppnas direkt efter det att maskinen stängts av?

Riskbedömning:

17Kontrolleras att skärvätskedimma inte sprids från inkapslade maskiner, t.ex. från öppningar eller vid rörelser eller tryckluftsblåsning i maskinen?

Riskbedömning:

18Vid rengöring av maskiner, undviks tryckluft och spolning med skärvätska?

Riskbedömning:

19Om det finns maskiner för skärande bearbetning som inte är inkapslade, kan de skärmas av eller byggas in för att processventilationen ska kunna fånga in skärvätskedimman effektivare?

Riskbedömning:

20Behövs det stänkskydd vid maskinerna för att minska risken för att det kommer stänk och spill på operatörerna?

Riskbedömning:

21Fungerar avrinning och borttransport av skärvätska från maskinen så att det inte bildas pölar?

Riskbedömning:

22Kan användningen av tryckluft minskas genom att istället använda exempelvis vakuumsug eller absorbenter alternativt rengöra med en alternativ metod, till exempel avfettning?

Kommentar

Tänk på att om du väljer en annan metod så måste du säkerställa att den är bättre ur arbetsmiljösynpunkt. Du bör alltså göra riskbedömning även för den metoden.

Riskbedömning:

23Om tryckluft måste användas, kan spridningen av skärvätskedimma minskas genom att:

aminska trycket till exempelvis maximalt 30psi/2,1bar?

Riskbedömning:

bvälja en tryckluftspistol med munstycke som fungerar bra vid lägre tryck?

Riskbedömning:

canvända tryckluftspistol med längre munstycke?

Riskbedömning:

dblåsa rent i exempelvis dragskåp eller annat välventilerat utrymme, så att eventuell skärvätskedimma inte sprids till lokalen?

Riskbedömning:

24Om det finns risk att få stänk och spill på kläderna:

aAnvänds förkläde som skyddar kläderna?

Riskbedömning:

bOm kläder smutsas ner av skärvätska, byts de och skickas till tvätt?

Riskbedömning:

cFinns rutiner för att byta arbetskläder regelbundet?

Riskbedömning:

25För att undvika hudbesvär, finns och följs lämpliga rutiner rutiner för hudvård om att:

aHålla huden så ren som möjligt från skärvätska?

Riskbedömning:

bTa av ringar och klockor när man arbetar, eftersom skärvätska m.m. kan samlas under dem?

Riskbedömning:

cAnvända mild och oparfymerad tvål (och undvika lösningsmedel och slipande rengöringsmedel)?

Riskbedömning:

dSmörja händerna med hudkräm för att undvika uttorkning?

Riskbedömning:

Övrigt

Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

Mall för riskbedömning och handlingsplan
Dokumentnamn
Skärvätskor - Minska risken för hud- och luftvägsbesvär
Checklistans namnDatumVersion
FöretagFramtagen avGodkänd av
Deltagare
BeskrivningListan baseras på följande föreskrifter
Nedanstående frågor är utvecklade som ett stöd för att minska risken för hud- och luftvägsbesvär vid arbete med skärvätskor. Läs broschyren Arbeta med skärvätska, där finns förklaringar till frågorna tillsammans med konkreta exempel på vad man kan göra.

Checklistan kan användas av chef och skyddsombud för att undersöka vilka risker som finns i verksamheten, till exempel vid en arbetsmiljö- eller skyddsrond. Vissa frågor kan ni behöva gå runt och undersöka, medan andra kan diskuteras vid ett möte. Om det är någon fråga i checklistan som inte är relevant för er kan ni hoppa över den. Tänk på att det kan finnas specifika risker i er verksamhet som inte tas upp i den här checklistan. Kanske behöver ni då ta hjälp av fler checklistor eller undersöka riskerna på annat sätt.

En undersökning och riskbedömning av arbetsmiljön ska leda till förslag på åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Kan de inte åtgärdas på en gång ska de skrivas upp i en handlingsplan. Det kan också vara praktiskt att skriva in i handlingsplanen sådana åtgärder som genomförs omedelbart. Slutligen ska ni kontrollera att de åtgärder som har genomförts har fungerat och fått önskad effekt. Riskbedömningen kan alltså beskrivas som en process i de fyra stegen undersöka – riskbedöma – åtgärda – kontrollera.

Behöver ni mer stöd i arbetsmiljöarbetet? Hos Prevent finns information, verktyg, böcker och utbildningar framtagna av arbetsgivare och fackförbund gemensamt. Se www.prevent.se 		AFS 2018:1Hygieniska gränsvärden AFS 2011:19Kemiska arbetsmiljörisker

Skärvätskor - Minska risken för hud- och luftvägsbesvär

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
1. Kan ni undvika att använda skärvätskor genom att använda någon annan teknik, exempelvis torrbearbetning?
2. Finns fungerande rutiner för inköp av skärvätskor, så att antalet skärvätskor begränsas och att de skärvätskor som köps in är så säkra som möjligt?
3. Undviker ni så långt möjligt skärvätskor som innehåller allergiframkallande biocider och andra allergiframkallande ämnen?
4. Finns fungerande rutiner för skötsel och kontroll av skärvätskorna?
5. Finns rutiner för vad som ska göras om bakteriehalten i skärvätskan ökar eller är för hög?
6. Vet alla som kommer i kontakt med skärvätskor vad de ska göra för att förebygga bakterietillväxt och vad de inte får göra?
7. Följs instruktionerna för blandning av skärvätska, så att koncentrationen inte blir för hög?
8. Är skärvätskesystemet (tankar, ledningar m.m.) utformat så att bakterietillväxt hämmas?
9. Är ventilationssystemet utformat så att frånluft som innehåller skärvätskedimma inte kan recirkuleras (även om frånluften har renats först)?
10. Behöver skärvätska skiljas av från processventilationsluft som innehåller skärvätskedimma, exempelvis med cyklon, filter eller droppavskiljare?
11. Kontrolleras och underhålls ventilationssystemet regelbundet, t.ex med avseende på:
A. att luftflödena är tillräckliga?
B. att filterbyten görs regelbundet?
C. att det inte förekommer oljeläckage från ventilationskanalerna?
D. att det inte finns olja på värmeväxlares ytor?
12. Om ni ska hantera föremål som är blöta av skärvätskor, använder ni så långt möjligt redskap för att kunna hantera föremålen på ett säkert sätt?
13. När skärvätskor ska blandas, görs detta automatiskt, så att hudkontakt undviks?
14. Används verktyg som borste, magnetisk stav eller spånkrok istället för handen för att hantera metallspånor?
15. De operatörer som riskerar att få skärvätska på händerna:
A. Använder de skyddshandskar?
B. Har skyddshandskarna bra passform med bra grepp?
C. Är skyddshandskarna i rätt sorts material, exempelvis nitrilgummi utan tillsatser?
16. Är inkapslade maskiner försedda med en fördröjning så att de inte kan öppnas direkt efter det att maskinen stängts av?
17. Kontrolleras att skärvätskedimma inte sprids från inkapslade maskiner, t.ex. från öppningar eller vid rörelser eller tryckluftsblåsning i maskinen?
18. Vid rengöring av maskiner, undviks tryckluft och spolning med skärvätska?
19. Om det finns maskiner för skärande bearbetning som inte är inkapslade, kan de skärmas av eller byggas in för att processventilationen ska kunna fånga in skärvätskedimman effektivare?
20. Behövs det stänkskydd vid maskinerna för att minska risken för att det kommer stänk och spill på operatörerna?
21. Fungerar avrinning och borttransport av skärvätska från maskinen så att det inte bildas pölar?
22. Kan användningen av tryckluft minskas genom att istället använda exempelvis vakuumsug eller absorbenter alternativt rengöra med en alternativ metod, till exempel avfettning?
23. Om tryckluft måste användas, kan spridningen av skärvätskedimma minskas genom att:
A. minska trycket till exempelvis maximalt 30psi/2,1bar?
B. välja en tryckluftspistol med munstycke som fungerar bra vid lägre tryck?
C. använda tryckluftspistol med längre munstycke?
D. blåsa rent i exempelvis dragskåp eller annat välventilerat utrymme, så att eventuell skärvätskedimma inte sprids till lokalen?
24. Om det finns risk att få stänk och spill på kläderna:
A. Används förkläde som skyddar kläderna?
B. Om kläder smutsas ner av skärvätska, byts de och skickas till tvätt?
C. Finns rutiner för att byta arbetskläder regelbundet?
25. För att undvika hudbesvär, finns och följs lämpliga rutiner rutiner för hudvård om att:
A. Hålla huden så ren som möjligt från skärvätska?
B. Ta av ringar och klockor när man arbetar, eftersom skärvätska m.m. kan samlas under dem?
C. Använda mild och oparfymerad tvål (och undvika lösningsmedel och slipande rengöringsmedel)?
D. Smörja händerna med hudkräm för att undvika uttorkning?
Övrigt Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

© Prevent – Arbetsmiljö i samverkan Svensk Näringsliv, LO och PTK
Fler checklistor hittar du på www.prevent.se/checklistor

Checklistan är redan sparad och en länk har skickats till din e-postadress.