Skärvätskor - Minska risken för hud- och luftvägsbesvär
Nedanstående frågor är utvecklade som ett stöd för att minska risken för hud- och luftvägsbesvär vid arbete med skärvätskor. Läs broschyren Arbeta med skärvätska, där finns förklaringar till frågorna tillsammans med konkreta exempel på vad man kan göra.
Frågor
a) att luftflödena är tillräckliga?
b) att filterbyten görs regelbundet?
c) att det inte förekommer oljeläckage från ventilationskanalerna?
d) att det inte finns olja på värmeväxlares ytor?
a) Använder de skyddshandskar?
b) Har skyddshandskarna bra passform med bra grepp?
c) Är skyddshandskarna i rätt sorts material, exempelvis nitrilgummi utan tillsatser?
a) minska trycket till exempelvis maximalt 30psi/2,1bar?
b) välja en tryckluftspistol med munstycke som fungerar bra vid lägre tryck?
c) använda tryckluftspistol med längre munstycke?
d) blåsa rent i exempelvis dragskåp eller annat välventilerat utrymme, så att eventuell skärvätskedimma inte sprids till lokalen?
a) Används förkläde som skyddar kläderna?
b) Om kläder smutsas ner av skärvätska, byts de och skickas till tvätt?
c) Finns rutiner för att byta arbetskläder regelbundet?
a) Hålla huden så ren som möjligt från skärvätska?
b) Ta av ringar och klockor när man arbetar, eftersom skärvätska m.m. kan samlas under dem?
c) Använda mild och oparfymerad tvål (och undvika lösningsmedel och slipande rengöringsmedel)?
d) Smörja händerna med hudkräm för att undvika uttorkning?
MENY
Skärvätskor - Minska risken för hud- och luftvägsbesvär
Dokumentnamn
Skärvätskor - Minska risken för hud- och luftvägsbesvär
Område/plats
Datum
Invalid Date
Godkänd av
Deltagare
Beskrivning
Listan baseras på följande föreskrifter
Nedanstående frågor är utvecklade som ett stöd för att minska risken för hud- och luftvägsbesvär vid arbete med skärvätskor. Läs broschyren Arbeta med skärvätska, där finns förklaringar till frågorna tillsammans med konkreta exempel på vad man kan göra.
Skärvätskor - Minska risken för hud- och luftvägsbesvär
Fråga
Ja
Nej
Ej rel.
Riskvärdering:
Åtgärd
Ansvarig
Klar senast
Kontroll
Låg
Medel
Hög
1. Kan ni undvika att använda skärvätskor genom att använda någon annan teknik, exempelvis torrbearbetning?
2. Finns fungerande rutiner för inköp av skärvätskor, så att antalet skärvätskor begränsas och att de skärvätskor som köps in är så säkra som möjligt?
3. Undviker ni så långt möjligt skärvätskor som innehåller allergiframkallande biocider och andra allergiframkallande ämnen?
4. Finns fungerande rutiner för skötsel och kontroll av skärvätskorna?
5. Finns rutiner för vad som ska göras om bakteriehalten i skärvätskan ökar eller är för hög?
6. Vet alla som kommer i kontakt med skärvätskor vad de ska göra för att förebygga bakterietillväxt och vad de inte får göra?
7. Följs instruktionerna för blandning av skärvätska, så att koncentrationen inte blir för hög?
8. Är skärvätskesystemet (tankar, ledningar m.m.) utformat så att bakterietillväxt hämmas?
9. Är ventilationssystemet utformat så att frånluft som innehåller skärvätskedimma inte kan recirkuleras (även om frånluften har renats först)?
10. Behöver skärvätska skiljas av från processventilationsluft som innehåller skärvätskedimma, exempelvis med cyklon, filter eller droppavskiljare?
11. Kontrolleras och underhålls ventilationssystemet regelbundet, t.ex med avseende på:
a) att luftflödena är tillräckliga?
b) att filterbyten görs regelbundet?
c) att det inte förekommer oljeläckage från ventilationskanalerna?
d) att det inte finns olja på värmeväxlares ytor?
12. Om ni ska hantera föremål som är blöta av skärvätskor, använder ni så långt möjligt redskap för att kunna hantera föremålen på ett säkert sätt?
13. När skärvätskor ska blandas, görs detta automatiskt, så att hudkontakt undviks?
14. Används verktyg som borste, magnetisk stav eller spånkrok istället för handen för att hantera metallspånor?
15. De operatörer som riskerar att få skärvätska på händerna:
a) Använder de skyddshandskar?
b) Har skyddshandskarna bra passform med bra grepp?
c) Är skyddshandskarna i rätt sorts material, exempelvis nitrilgummi utan tillsatser?
16. Är inkapslade maskiner försedda med en fördröjning så att de inte kan öppnas direkt efter det att maskinen stängts av?
17. Kontrolleras att skärvätskedimma inte sprids från inkapslade maskiner, t.ex. från öppningar eller vid rörelser eller tryckluftsblåsning i maskinen?
18. Vid rengöring av maskiner, undviks tryckluft och spolning med skärvätska?
19. Om det finns maskiner för skärande bearbetning som inte är inkapslade, kan de skärmas av eller byggas in för att processventilationen ska kunna fånga in skärvätskedimman effektivare?
20. Behövs det stänkskydd vid maskinerna för att minska risken för att det kommer stänk och spill på operatörerna?
21. Fungerar avrinning och borttransport av skärvätska från maskinen så att det inte bildas pölar?
22. Kan användningen av tryckluft minskas genom att istället använda exempelvis vakuumsug eller absorbenter alternativt rengöra med en alternativ metod, till exempel avfettning?
23. Om tryckluft måste användas, kan spridningen av skärvätskedimma minskas genom att:
a) minska trycket till exempelvis maximalt 30psi/2,1bar?
b) välja en tryckluftspistol med munstycke som fungerar bra vid lägre tryck?
c) använda tryckluftspistol med längre munstycke?
d) blåsa rent i exempelvis dragskåp eller annat välventilerat utrymme, så att eventuell skärvätskedimma inte sprids till lokalen?
24. Om det finns risk att få stänk och spill på kläderna:
a) Används förkläde som skyddar kläderna?
b) Om kläder smutsas ner av skärvätska, byts de och skickas till tvätt?
c) Finns rutiner för att byta arbetskläder regelbundet?
25. För att undvika hudbesvär, finns och följs lämpliga rutiner rutiner för hudvård om att:
a) Hålla huden så ren som möjligt från skärvätska?
b) Ta av ringar och klockor när man arbetar, eftersom skärvätska m.m. kan samlas under dem?
c) Använda mild och oparfymerad tvål (och undvika lösningsmedel och slipande rengöringsmedel)?
d) Smörja händerna med hudkräm för att undvika uttorkning?
Övrigt Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan