Svetsverkstäder - Del 1 till 5 - Prevent Checklistor

	Dokumentnamn
		Svetsverkstäder - Del 1 till 5
Område/plats	Datum
	Invalid Date
Godkänd av	Deltagare

Beskrivning	Listan baseras på följande föreskrifter
Chefen/arbetsledaren ska tillsammans med svetsaren använda checklistan vid planering och organisation av arbete i svetsverkstäder. Checklistan är också tänkt att vara ett stöd för chefen/arbetsledaren i samverkan med skyddsombudet i arbetet med framtagande av rutiner för ett säkrare arbete. Checklistan är uppdelad i fem kategorier: 1) Planering och organisation, 2) Godsmottagning och lager, 3) Svetshallen, 4) Farliga arbetsmoment och målning, 5) Slaggning, slipning och riktning.	AFS 2023:11 2§4

Planering och organisation av arbetet

Fråga	Riskvärdering:
	Låg	Medel	Hög
1. Har svetsmoment automatiserats, så att svetsare inte behöver vistas nära svetsningen?
2. Planeras arbetet och utformas arbetsplatsen så att arbete med armarna över axelhöjd undviks?
3. Organiseras arbetet så att svetsaren utsätts så lite som möjligt för monotona och ensidiga rörelser och ställningar?
4. Om arbetet är ensidigt eller statiskt belastande, tar man pauser regelbundet?

Godsmottagning och lager

Fråga	Riskvärdering:
	Låg	Medel	Hög
5. Finns truckar eller andra lyfthjälpmedel för hantering av material eller tungt gods?
6. Kontrolleras eller besiktigas lyfthjälpmedel och traverser regelbundet och enligt gällande regler?
7. Om truckar används:
a) Har alla truckförare tillräckliga och dokumenterade kunskaper och arbetsgivarens tillstånd att köra truck?
b) Ger stolens utformning och reglagens placering möjlighet att arbeta i en bra arbetsställning vid truckkörning?
c) Finns batteriladdningsplats för truck?
d) Används ögonskydd vid batteriarbete?
e) Finns fungerande ögonspolning samt fungerande rutiner för underhåll eller utbyte?
8. Om det förekommer truckar eller andra fordon som avger avgaser:
a) Skyddas anställda från att utsättas för allt för höga avgashalter?
b) Förhindras det att avgaser kommer in vid lastning och lossning?
9. Är transportvägar:
a) För trucktransport skilda från gångvägar och markerade?
b) Lättframkomliga och utan trösklar / hinder?
c) Tillräckligt breda och oblockerade?
d) Försedda med trafikspeglar på ställen där de behövs, t.ex. om skymd sikt?

Svetshallen

Fråga	Riskvärdering:
	Låg	Medel	Hög
10. Är temperaturen i svetshallen tillräcklig så att det är lätt att utföra precisionssvetsning (oavsett årstid)?
11. Förhindras drag från portar eller öppna dörrar? (OBS! Risk för kalldrag och spridning av svetsrök.)
12. Finns fungerande rutiner för underhåll av ventilationen inklusive punktutsug?
13. Finns ljudabsorbenter i t.ex. tak, väggar och mellan svetsarbetsplatser så att skadligt buller inte sprids?
14. Är svetsplatser avskärmade med t.ex. draperier eller flyttbara bullerabsorberande skärmar som skyddar andra mot gnistor, svetsblänk och buller?
15. Vid elsvetsning (MIG, MAG, TIG, MMA m.fl.) kontrolleras att:
a) Arbetsplatsen är torr?
b) Återledaren är rätt ansluten?
c) Svetsaggregatet är felfritt?
d) Elektrodhållaren aldrig placeras på något metalliskt föremål som är förbundet med den elektriska strömkretsen?
e) Elkablar inklusive återledare är dragna på ett sådant sätt att de inte kan skadas, t.ex. är skyddade mot heta eller vassa föremål, glödstänk och under skyddsplåt om de ligger på golvet?
16. Är svetsplatsen fri från brandfarligt material?
17. Finns och används effektivt punktutsug (utsug integrerat i svetspistol eller utsug på rörlig arm) vid all svetsning? (Effektivt innebär att det inte ligger kvar synlig svetsrök efter svetsning.)
18. Om utsug integrerat i svetspistolen används:
a) Kontrolleras regelbundet att slangen är hel utan hål eller sprickor?
b) Är hylsan på plats och rätt monterad? (OBS! Annars fungerar inte utsuget som avsett.)
c) Är flödet i utsuget minst 80 kubikmeter / timme?
19. Om utsugsarm används:
a) Är den alltid rätt placerad, över och max 3 dm från ljusbågen så att svetsröken fångas in effektivt?
b) Är den försedd med belysning och dessutom lätt ställbar i olika lägen?
c) Har den automatspjäll som styrs t.ex. av svetsströmmen?
d) Finns fungerande rutiner för att kontrollera att luftflödet är minst 600 kubikmeter / timme (minst 1.000 om avståndet till ljusbågen är 5 dm)?
20. Om det är stark rökutveckling vid svetsning:
a) Är det möjligt att byta svetsmetod mot en som alstrar mindre rök?
b) Går det att välja elektroder som avger mindre rök?
21. Finns och används tekniska hjälpmedel (t.ex. motordrivna lägesställare, fixturer, lyftbord eller rullbockar) för att placera och manövrera svetsobjektet så att det går att svetsa i en bra arbetsställning och dessutom undvika att stå lutad över svetspunkten?
22. Vid svetsning av stora arbetsstycken, om det behövs, finns höj- och sänkbara arbetsplattformar (t.ex. flyttbara, balkgående åkvagnar)?
23. Hängs svetskabel / slangpaket / trådmatarverk upp i t.ex. avlastningsarm, låsbart balansblock eller lättravers ?
24. Är återledaren placerad intill och tillsammans med svetskabeln och på avstånd från svetsaren, så att svetsaren utsätts för så låga elektromagnetiska fält som möjligt?
25. Avlastas tyngden av svetspistol och kabel vid manuell svetsning?
26. Vid elsvetsning, händer det att någon har svetskabel hängande över axeln eller använder kabelrullen som sittplats? (OBS! Onödig risk för elektromagnetiska fält.)
27. Är svetspistolen greppvänlig, t.ex. ligger bra i handen och är lätt att hantera?
28. Finns rutiner för att kontrollera att svetsutrustningens slangar, packningar och ventiler är oskadade och funktionsdugliga?
29. Har svetsbrännare backventil mellan svetshandtag och slang för bränngas och syrgas samt bakslagsspärr vid slanginkoppling?
30. Finns fungerande rutiner för kontroll av lyftanordningar, kättingar, stroppar, fixturer, lägesställare m.m? (OBS! Kontroll ska göras av utbildad personal.)
31. Finns lämpligt brandsläckningsmaterial (t.ex. brandsläckare, filtar, värmeisolerad handske m.m.) nära till hands vid all svetsning?
32. Är gasflaskorna placerade i ställ eller gaskärra under arbetet?
33. Förvaras gasflaskor på ett lämpligt skyltat ställe när de inte används (helst nära en ytterdörr eller utanför byggnad)?
34. Är gasledningar märkta så att det inte går att förväxla syrgas och bränngas?
35. Kontrolleras tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas regelbundet?
36. Används skyddsutrustning vid svetsning (t.ex. visir, andningsskydd och hjälm, hörselskydd, svetsoverall, skyddsskor, svetshandskar)?
37. Är kläderna heltäckande så att huden skyddas mot UV-strålning?
38. Är kläderna tillräckligt luftiga så att de inte blir för varma på grund av värmestrålningen?
39. Är skyddsutrustning personligt utprovad så att varje svetsare har utrustning som passar?
40. Används självbländande svetsvisir som minskar belastningen på nacken? (Behöver inte ”nicka ner” hjälmen.)
41. Är skyddskläder av svårantändligt material? (OBS! CE-märkta och avsedda för svetsning.)
42. Är skyddskläderna utformade så att svetssprut inte kan tränga in i skor, fickor eller ärmar?
43. Om någon svetsare använder glasögon, undviks användning av läsglasögon vid svetsning? (De gör att man kommer för nära svetsplymen.)
44. Om någon svetsare har pacemaker, defibrillator, insulinpump eller annat implantat, har samråd skett med läkare? (Risk att implantatens funktion störs.)

Farliga arbetsmoment

Fråga	Riskvärdering:
	Låg	Medel	Hög
45. Om det förekommer svetsning i behållare / tank som innehållit lösningsmedel, drivmedel etc, rengörs den alltid innan svetsningen påbörjas? (OBS! Ibland behövs kontroll med explosimeter.)
46. Vid svetsning i trånga och dåligt ventilerade utrymmen:
a) Används alltid andningsskydd med P3-filter eller tryckluftsmatat andningsskydd? (OBS! Annars risk för svetsarfrossa.)
b) Är punktutsug enkelt tillgängligt och lätt att använda (helst integrerat i svetspistolen)?
c) Om flyttbar rökätare används, släpps frånluften ut utanför utrymmet? (OBS! Rökätaren tar bara bort partiklar, svetsgaser avskiljs inte. Frånluften ska därför släppas ut utanför det trånga utrymmet.)
d) Vet alla att det är förbjudet att använda fribrinnande gaslåga för uppvärmning? (Risk för dödligt höga halter av koloxid.)
e) Har utrymmet bra ventilation vid användning av skyddsgas? (OBS! Skyddsgasen kan tränga undan syret om utrymmet är dåligt ventilerat. Kan vara livsfarligt.)
47. Vid svetsning inuti mycket varma objekt:
a) Används t.ex. värmeisolerande handskar och någon typ av ventilerad dräkt med huva av brandsäkert material?
b) Har svetsaren tillgång till värmeisolering som kan användas vid lågt belägen svetsning?
48. Om uppsvetsning förekommer:
a) Går det att använda lägesställare etc. för att placera objektet bättre och undvika uppsvetsning?
b) Används svetsstol?
c) Vid behov, finns skydd mot kallt / varmt underlag?
49. Om toriumlegerade TIG-elektroder används:
a) Förvaras elektroderna i slutna behållare?
b) Undviks svetsning med växelström?
c) Vid slipning eller svetsning, sugs slipdammet upp och behandlas som miljöfarligt avfall?
50. Vid svetsning / skärning i målat arbetsstycke, tas om möjligt färg bort från den yta som kan upphettas av svetsningen / skärningen?
51. Känner alla svetsare till riskerna vid:
a) Svetsning av ytbehandlat eller oljigt arbetsstycke?
b) Svetsning av / i behållare som innehållit t.ex. klorerade lösningsmedel? (OBS! Risk för bildning av stridsgasen fosgen och andra farliga ämnen.)
c) Gassvetsning i trånga / slutna utrymmen och risken för livsfarligt höga halter av koloxid?
d) Svetsning i särskilda material, t.ex. galvat (zinkfrossa), aluminium (ozonbildning), rostfritt (cancerframkallande krom i svetsröken) och olegerat stål (mangan som kan påverka finmotorik)?
52. Förekommer renblåsning eller avkylning:
a) Med syrgas? (OBS! Farligt! Stor brandrisk.)
b) Med tryckluft (eller andra gaser från gasflaskor)? (Virvlar upp och sprider damm.)
53. Målas arbetsstycken i avskilt och väl ventilerat utrymme?
54. Om målningen sprider luftföroreningar som kan innebära hälsorisker:
a) Byts färg / lack som avger farliga luftföroreningar ut?
b) Används andningsskydd?
55. Tvättas penslar i ventilerad tvättapparat eller dragskåp? (OBS! Ej öppet i hinkar med lösningsmedel.)
56. Placeras nymålade arbetsstycken i välventilerat torkutrymme direkt efter målning?

Slaggning, slipning och riktning

Fråga	Riskvärdering:
	Låg	Medel	Hög
57. Väljs om möjligt konstruktioner och svetsfogar som minimerar behovet av slipning och slaggning?
58. För att minska exponeringen för och risken med vibrationer:
a) Används tysta och lågvibrerande tryckluftsdrivna slagghackor alternativt handhacka istället för pneumatisk slagghacka (knarren)?
b) Används vibrationsdämpad slipmaskin som dessutom har vibrationsdämpat stödhandtag?
c) Hålls händerna varma och torra?
d) Delas arbete där man utsätts för vibrationer upp i så korta pass som möjligt?
59. Vet de som slipar och slaggar hur länge de kan arbeta med de vibrerande maskinerna utan att överskrida gränsvärdet?
60. Kontrolleras skärpan på slagghackans mejsel regelbundet?
61. Kontrolleras slipmaskiner, t.ex. vid varje skivbyte, så att det inte uppstått obalanser eller förslitning som ökar vibrationerna?
62. Har pneumatiska slipmaskiner ljuddämpare för avluftningen?
63. Riktas stora plåtar med stålslägga i bullerisolerat utrymme?

Svetsning på tillfälliga arbetsplatser, heta arbeten

Fråga	Riskvärdering:
	Låg	Medel	Hög
64. Är man noga med att aldrig svetsa på ett objekt utan att först ha fått skriftligt svetstillstånd av arbetsledning, ansvarig säkerhetschef eller kommunal räddningschef?
65. Utses svetsvakt?
66. Skärmas svetsplatsen av med obrännbara svetsdraperier, plåtar eller skivor?
67. Om brännbart material inte kan tas bort, är det övertäckt med brandsäkert material?
68. Befuktas området runt arbetsplatsen?

Övrigt

Fråga	Riskvärdering:
	Låg	Medel	Hög
69. Finns säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som finns och används i verksamheten och som är märkta med faropiktogram / farosymbol?
70. Finns arbets- och skyddsinstruktioner för sådant arbete som kan innebära allvarliga risker om man skulle arbeta på fel sätt eller missa att använda skyddsutrustning, t.ex. målning och svetsning?
71. Vid inköp av maskiner, verktyg och annan utrustning som bullrar och vibrerar, väljs de maskiner som bullrar och vibrerar minst?
72. Finns medicinska kontroller för anställda som:
a) Utsätts för buller över gränsvärdet?
b) Riskerar hörselskador?
c) Utsätts för vibrationer över gränsvärdet eller om man misstänker vibrationsskador?
d) Svetsar i gods som är eller misstänks vara lackerat med polyuretanlack?

Övrigt Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

Fler checklistor hittar du på www.prevent.se/checklistor

Svetsverkstäder - Del 1 till 5

Övergripande information om checklistan

Planering och organisation av arbetet (1-4)

Har svetsmoment automatiserats, så att svetsare inte behöver vistas nära svetsningen?

Planeras arbetet och utformas arbetsplatsen så att arbete med armarna över axelhöjd undviks?

Organiseras arbetet så att svetsaren utsätts så lite som möjligt för monotona och ensidiga rörelser och ställningar?

Om arbetet är ensidigt eller statiskt belastande, tar man pauser regelbundet?

Godsmottagning och lager (5-9)

Finns truckar eller andra lyfthjälpmedel för hantering av material eller tungt gods?

Kontrolleras eller besiktigas lyfthjälpmedel och traverser regelbundet och enligt gällande regler?

Om truckar används:

a) Har alla truckförare tillräckliga och dokumenterade kunskaper och arbetsgivarens tillstånd att köra truck?

b) Ger stolens utformning och reglagens placering möjlighet att arbeta i en bra arbetsställning vid truckkörning?

c) Finns batteriladdningsplats för truck?

d) Används ögonskydd vid batteriarbete?

e) Finns fungerande ögonspolning samt fungerande rutiner för underhåll eller utbyte?

Om det förekommer truckar eller andra fordon som avger avgaser:

a) Skyddas anställda från att utsättas för allt för höga avgashalter?

b) Förhindras det att avgaser kommer in vid lastning och lossning?

Är transportvägar:

a) För trucktransport skilda från gångvägar och markerade?

b) Lättframkomliga och utan trösklar / hinder?

c) Tillräckligt breda och oblockerade?

d) Försedda med trafikspeglar på ställen där de behövs, t.ex. om skymd sikt?

Svetshallen (10-44)

Är temperaturen i svetshallen tillräcklig så att det är lätt att utföra precisionssvetsning (oavsett årstid)?

Förhindras drag från portar eller öppna dörrar? (OBS! Risk för kalldrag och spridning av svetsrök.)

Finns fungerande rutiner för underhåll av ventilationen inklusive punktutsug?

Finns ljudabsorbenter i t.ex. tak, väggar och mellan svetsarbetsplatser så att skadligt buller inte sprids?

Är svetsplatser avskärmade med t.ex. draperier eller flyttbara bullerabsorberande skärmar som skyddar andra mot gnistor, svetsblänk och buller?

Vid elsvetsning (MIG, MAG, TIG, MMA m.fl.) kontrolleras att:

a) Arbetsplatsen är torr?

b) Återledaren är rätt ansluten?

c) Svetsaggregatet är felfritt?

d) Elektrodhållaren aldrig placeras på något metalliskt föremål som är förbundet med den elektriska strömkretsen?

e) Elkablar inklusive återledare är dragna på ett sådant sätt att de inte kan skadas, t.ex. är skyddade mot heta eller vassa föremål, glödstänk och under skyddsplåt om de ligger på golvet?

Är svetsplatsen fri från brandfarligt material?

Finns och används effektivt punktutsug (utsug integrerat i svetspistol eller utsug på rörlig arm) vid all svetsning? (Effektivt innebär att det inte ligger kvar synlig svetsrök efter svetsning.)

Om utsug integrerat i svetspistolen används:

a) Kontrolleras regelbundet att slangen är hel utan hål eller sprickor?

b) Är hylsan på plats och rätt monterad? (OBS! Annars fungerar inte utsuget som avsett.)

c) Är flödet i utsuget minst 80 kubikmeter / timme?

Om utsugsarm används:

a) Är den alltid rätt placerad, över och max 3 dm från ljusbågen så att svetsröken fångas in effektivt?

b) Är den försedd med belysning och dessutom lätt ställbar i olika lägen?

c) Har den automatspjäll som styrs t.ex. av svetsströmmen?

d) Finns fungerande rutiner för att kontrollera att luftflödet är minst 600 kubikmeter / timme (minst 1.000 om avståndet till ljusbågen är 5 dm)?

Om det är stark rökutveckling vid svetsning:

a) Är det möjligt att byta svetsmetod mot en som alstrar mindre rök?

b) Går det att välja elektroder som avger mindre rök?

Finns och används tekniska hjälpmedel (t.ex. motordrivna lägesställare, fixturer, lyftbord eller rullbockar) för att placera och manövrera svetsobjektet så att det går att svetsa i en bra arbetsställning och dessutom undvika att stå lutad över svetspunkten?

Vid svetsning av stora arbetsstycken, om det behövs, finns höj- och sänkbara arbetsplattformar (t.ex. flyttbara, balkgående åkvagnar)?

Hängs svetskabel / slangpaket / trådmatarverk upp i t.ex. avlastningsarm, låsbart balansblock eller lättravers ?

Är återledaren placerad intill och tillsammans med svetskabeln och på avstånd från svetsaren, så att svetsaren utsätts för så låga elektromagnetiska fält som möjligt?

Avlastas tyngden av svetspistol och kabel vid manuell svetsning?

Vid elsvetsning, händer det att någon har svetskabel hängande över axeln eller använder kabelrullen som sittplats? (OBS! Onödig risk för elektromagnetiska fält.)

Är svetspistolen greppvänlig, t.ex. ligger bra i handen och är lätt att hantera?

Finns rutiner för att kontrollera att svetsutrustningens slangar, packningar och ventiler är oskadade och funktionsdugliga?

Har svetsbrännare backventil mellan svetshandtag och slang för bränngas och syrgas samt bakslagsspärr vid slanginkoppling?

Finns fungerande rutiner för kontroll av lyftanordningar, kättingar, stroppar, fixturer, lägesställare m.m? (OBS! Kontroll ska göras av utbildad personal.)

Finns lämpligt brandsläckningsmaterial (t.ex. brandsläckare, filtar, värmeisolerad handske m.m.) nära till hands vid all svetsning?

Är gasflaskorna placerade i ställ eller gaskärra under arbetet?

Förvaras gasflaskor på ett lämpligt skyltat ställe när de inte används (helst nära en ytterdörr eller utanför byggnad)?

Är gasledningar märkta så att det inte går att förväxla syrgas och bränngas?

Kontrolleras tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas regelbundet?

Används skyddsutrustning vid svetsning (t.ex. visir, andningsskydd och hjälm, hörselskydd, svetsoverall, skyddsskor, svetshandskar)?

Är kläderna heltäckande så att huden skyddas mot UV-strålning?

Är kläderna tillräckligt luftiga så att de inte blir för varma på grund av värmestrålningen?

Är skyddsutrustning personligt utprovad så att varje svetsare har utrustning som passar?

Används självbländande svetsvisir som minskar belastningen på nacken? (Behöver inte ”nicka ner” hjälmen.)

Är skyddskläder av svårantändligt material? (OBS! CE-märkta och avsedda för svetsning.)

Är skyddskläderna utformade så att svetssprut inte kan tränga in i skor, fickor eller ärmar?

Om någon svetsare använder glasögon, undviks användning av läsglasögon vid svetsning? (De gör att man kommer för nära svetsplymen.)

Om någon svetsare har pacemaker, defibrillator, insulinpump eller annat implantat, har samråd skett med läkare? (Risk att implantatens funktion störs.)

Farliga arbetsmoment (45-56)

Om det förekommer svetsning i behållare / tank som innehållit lösningsmedel, drivmedel etc, rengörs den alltid innan svetsningen påbörjas? (OBS! Ibland behövs kontroll med explosimeter.)

Vid svetsning i trånga och dåligt ventilerade utrymmen:

a) Används alltid andningsskydd med P3-filter eller tryckluftsmatat andningsskydd? (OBS! Annars risk för svetsarfrossa.)

b) Är punktutsug enkelt tillgängligt och lätt att använda (helst integrerat i svetspistolen)?

c) Om flyttbar rökätare används, släpps frånluften ut utanför utrymmet? (OBS! Rökätaren tar bara bort partiklar, svetsgaser avskiljs inte. Frånluften ska därför släppas ut utanför det trånga utrymmet.)