Tillbaka till checklistorna
prevent.se

Svets tillfälliga arbetsplatser - Del 1 till 7

Checklistan kan användas vid planering och organisation av arbete vid tillfälliga arbetsplatser. Checklistan är också tänkt att vara ett stöd för arbetet med framtagande av rutiner för ett säkrare arbete. Checklistan är uppdelad i sju kategorier: 1) Arbetsledningen – planering och organisation, 2) För svetsaren – kontroll före arbetets start, 3) Arbetsplatsen – kontroll av utrustning och vad som är viktigt när man är ute på en arbetsplats, 4) Fungerande rutiner – företagets rutiner, 5) Svetsarnas kunskap om arbetsmiljö – kunskap om rutiner hur man arbetar säkert, 6) Utrustning och skyddsutrustning – instruktioner och verktyg, gasflaskor och kläder, 7) Kemiska produkter och transporter.

Senast ändrad av:
Prevent 2021-12-16

Checklistan kan användas av chef och skyddsombud för att undersöka vilka risker som finns i verksamheten, till exempel vid en arbetsmiljö- eller skyddsrond. Vissa frågor kan ni behöva gå runt och undersöka, medan andra kan diskuteras vid ett möte. Om det är någon fråga i checklistan som inte är relevant för er kan ni hoppa över den. Tänk på att det kan finnas specifika risker i er verksamhet som inte tas upp i den här checklistan. Kanske behöver ni då ta hjälp av fler checklistor eller undersöka riskerna på annat sätt.

En undersökning och riskbedömning av arbetsmiljön ska leda till förslag på åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Kan de inte åtgärdas på en gång ska de skrivas upp i en handlingsplan. Det kan också vara praktiskt att skriva in i handlingsplanen sådana åtgärder som genomförs omedelbart. Slutligen ska ni kontrollera att de åtgärder som har genomförts har fungerat och fått önskad effekt. Riskbedömningen kan alltså beskrivas som en process i de fyra stegen undersöka – riskbedöma – åtgärda – kontrollera.

Behöver ni mer stöd i arbetsmiljöarbetet? Hos Prevent finns information, verktyg, böcker och utbildningar framtagna av arbetsgivare och fackförbund gemensamt. Se www.prevent.se

Spara din checklista

Länken till din checklista sparas på Mina sidor. Du kan också spara den som pdf eller skriva ut den. OBS! Pdf:en går inte att redigera.
Gå till Mina Sidor

Vill du använda checklistan?

Fyll i namn och e-post för att få länken till din digitala checklista.

För att skriva ut checklistan behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

För att ladda ner checklistan som pdf behöver du fylla i namn och e-post. En digital checklista skickas också till din e-post.

Läs vår policy kring personuppgifter

Du har inte svarat på alla frågor

Är du säker på att du vill spara som PDF utan att besvara alla frågor i checklistan?

Arbetsledningen

Planering och organisation

1Har arbetet planerats med BAS-U eller annan ansvarig vid arbetsstället?

Riskbedömning:

2Samordnas svetsarbetet med övrigt arbete på arbetsstället?

Riskbedömning:

3Finns skriftligt svetstillstånd utfärdat?

Riskbedömning:

4Har svetsaren behörighet för heta arbeten?

Riskbedömning:

5Om anbud lämnas på svetsning eller när svetsning planeras, finns fungerande rutiner för att ta hänsyn till eventuellt extra tidsåtgång och kostnader för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt?

Riskbedömning:

6Behöver brandlarm och sprinklersystem stängas av innan arbetets start?

Riskbedömning:

7Finns svetsvakt?

Riskbedömning:

8Avskärmas arbetsplatsen så att personer i närheten inte blir utsatta för svetsblänk?

Riskbedömning:

9Om personer störs av ljudet från svetsningen, sätts bullerabsorberande skydd upp?

Riskbedömning:

10Täcks ytor så att material, utrustning, varor och känslig utrustning inte skadas av svetssprut, svetsrök, slipdamm och metalliskt spån?

Riskbedömning:

11Planeras och organiseras arbetet så att svetsaren utsätts så lite som möjligt för monotona och ensidiga rörelser och / eller låsta arbetsställningar?

Riskbedömning:

12Arbete där man utsätts för vibrationer, delas det upp i så korta pass som möjligt?

Riskbedömning:

13Är arbetsplatsen säker för att utföra arbetet?

Riskbedömning:

14Behövs fallskydd?

Riskbedömning:

aFinns det fallskydd?

bAnvänds godkänd fallskyddsutrustning?

15Är utrustning, ledningar, kärl etc. urkopplade eller på annat sätt säkrade?

Riskbedömning:

16Vid svetsarbete i trånga utrymmen, kontrolleras att det är fritt från explosivt material / gaser?

Riskbedömning:

För svetsaren

Innan arbetet påbörjas - ta 5 minuter (Take five)

17Överensstämmer din arbetsplanering med arbetsuppgiften samt hur arbetsplatsen är utformad?

Riskbedömning:

18Har du med rätt skyddsutrustning, kläder, svetsvisir, andningsskydd, brandsläckningsmaterial, rökätare m.m?

Riskbedömning:

19Har du och svetsvakten behörighet för heta arbeten?

Riskbedömning:

20Finns skriftligt svetstillstånd utfärdat av arbetsledning, ansvarig säkerhetschef?

Riskbedömning:

21Har du kontaktat arbetsställets BAS-U eller annan ansvarig innan du påbörjat ditt arbete?

Riskbedömning:

22Är arbetsplatsen säker för att utföra arbetet:

aFallrisk?

Riskbedömning:

bFri från explosiva gaser / material?

Riskbedömning:

cPåverkan från andra yrkeskategorier?

Riskbedömning:

23Har du vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att omgivningen inte ska utsättas för:

aSvetsrök?

Riskbedömning:

bSvetsblänk?

Riskbedömning:

cStrålning?

Riskbedömning:

dSvetssprut?

Riskbedömning:

24Har ventilation (gäller enbart arbete i känsliga miljöer) och brandlarm stängts av innan arbetets start?

Riskbedömning:

25Har ytor täckts, så att material, utrustning, varor och känslig utrustning inte skadas av svetsrök, svetssprut, slipdamm och metalliskt spån?

Riskbedömning:

Arbetsplatsen

26Planeras arbetet och utformas så långt det är möjligt arbetsplatsen så att arbete med armarna över axelhöjd undviks?

Riskbedömning:

27Om arbetet är ensidigt och statiskt belastande, tar man pauser regelbundet?

Riskbedömning:

28Om uppsvetsning förekommer och inte går att undvika, används om möjligt något att sitta på, t.ex. stabil pall?

Riskbedömning:

29Är svetsplatsen avskärmad med obrännbart och vid behov bullerdämpande material (t.ex. skärm, brandfilt, plåtar eller skivor) som skyddar andra och omgivningen mot gnistor, svetsblänk och vid behov buller?

Riskbedömning:

30Om brännbart material inte kan tas bort, är det övertäckt med brandsäkert material?

Riskbedömning:

31Finns lämpligt brandsläckningmaterial (t.ex. brandsläckare, filtar, värmeisolerad handske m.m.) nära till hands vid all svetsning?

Riskbedömning:

32Finns fungerande och effektivt utsug för svetsrök, t.ex. en rökätare, som kan flyttas med? (Effektiv innebär att det inte ligger kvar synlig svetsrök efter svetsning.)

Riskbedömning:

33Finns och används skyddsutrustning vid svetsning (t.ex. visir, andningsskydd och hjälm, hörselskydd, svetsoverall, skyddsskor, svetshandskar)?

Riskbedömning:

34Är svetsutrustningens slangar, packningar och ventiler oskadade och funktionsdugliga?

Riskbedömning:

35Om slipmaskiner ska användas, har det kontrollerats så att det inte uppstått obalanser eller förslitning som ökar vibrationerna?

Riskbedömning:

36Går det att minska risker för stark rökutveckling genom att:

aByta svetsmetod till en som alstrar mindre rök?

Riskbedömning:

bVälja elektroder som avger mindre rök?

Riskbedömning:

37Om rökätare används, är den alltid rätt placerad, nära och max 3 dm från ljusbågen så att svetsröken fångas in effektivt? OBS! Om avståndet är längre fångas röken in sämre.

Riskbedömning:

38Om det bullrar så mycket vid svetsning, slipning eller slaggning att hörselskydd behövs:

aHar svetsaren hörselskydd?

Riskbedömning:

bHar andra som arbetar i närheten hörselskydd?

Riskbedömning:

39Är återledaren placerad intill och tillsammans med svetskabeln och på avstånd från svetsaren, så att svetsaren utsätts för så låga elektromagnetiska fält som möjligt?

Riskbedömning:

Trånga och dåligt ventilerade utrymmen

40Vid svetsning i trånga och dåligt ventilerade utrymmen:

aFinns skriftlig skyddsinstruktion?

Riskbedömning:

bAnvänds alltid andningsskydd med P3-filter eller tryckluftsmatat andningsskydd?

Riskbedömning:

cOm utrymmet är så trångt och dåligt ventilerat och det bildas så mycket svetsgaser att det finns kvävnings- eller förgiftningsrisk, används tryckluftsmatat andningsskydd? (P3-filter räcker inte.)

Riskbedömning:

dÄr punktutsuget enkelt tillgängligt och lätt att använda?

Riskbedömning:

eOm flyttbar rökätare används, släpps frånluften ut utanför utrymmet? (OBS! Rökätaren tar bara bort partiklar, svetsgaser avskiljs inte. Frånluften ska därför släppas ut utanför det trånga utrymmet.)

Riskbedömning:

fVet alla att det är förbjudet att använda fribrinnande gaslåga för uppvärmning? (Risk för dödligt höga halter av koloxid.)

Riskbedömning:

gHar utrymmet bra ventilation vid användning av skyddsgas? (OBS! Skyddsgasen kan tränga undan syret om utrymmet är dåligt ventilerat. Kan vara livsfarligt!)

Riskbedömning:

Elsvetsning

41Vid elsvetsning (MIG, MAG, TIG, MMA m.fl) kontrolleras att:

aArbetsplatsen är torr?

Riskbedömning:

bÅterledaren är rätt ansluten?

Riskbedömning:

cSvetsaggregatet är felfritt?

Riskbedömning:

dElektrodhållaren aldrig placeras på något metalliskt föremål som är förbundet med den elektriska strömkretsen?

Riskbedömning:

eElkablar inklusive återledare är dragna på ett sätt att de inte kan skadas, t.ex. skyddade mot heta eller vassa föremål, glödstänk och under skyddsplåt om de ligger på golvet?

Riskbedömning:

fAlla vet om att man inte får ha svetskabel hängande över axeln eller använda kabelrullen som sittplats och respekteras detta? (OBS! Onödig risk för elektromagnetiska fält.)

Riskbedömning:

Efterarbete

42Om arbete med vibrerande maskiner förekommer, hålls händerna varma och torra?

Riskbedömning:

43Om avluftning av gassvetsade rör ska göras (OBS! Risk för höga halter av kvävande koloxid i röret) utförs arbetet säkert, t.ex. genom att:

aLeda avluften ut via slang kopplad till avluftningsventilen, och leds luften utomhus?

Riskbedömning:

bIngen vistas i utrymmet dit avluften leds och utrymmet ventileras innan någon går in där?

Riskbedömning:

cGasvarnare för koloxid används för att snabbt upptäcka om koloxidhalterna blir för höga?

Riskbedömning:

Svetsning / skärning i målat gods

44Om svetsning / skärning ska göras i målat arbetsstycke, tas om möjligt färg bort från den yta som kan upphettas av svetsningen / skärningen?

Riskbedömning:

Svetsning inuti mycket varma objekt

45Om svetsning ska göras inuti mycket varma objekt:

aAnvänds t.ex. värmeisolerande handskar och någon typ av ventilerad dräkt med huva av brandsäkert material?

Riskbedömning:

bFinns tillgång till värmeisolering som kan användas vid lågt belägen svetsning?

Riskbedömning:

Toriumlegerade elektroder

46Om toriumlegerade TIG-elektroder används:

aFörvaras elektroderna i slutna behållare?

Riskbedömning:

bVid slipning eller svetsning, sugs slipdammet upp och behandlas som miljöfarligt avfall?

Riskbedömning:

cUndviks svetsning med växelström?

Riskbedömning:

Fungerande rutiner

47Finn väl fungerande rutiner så att svetsaren alltid får med sig:

aSkyddsutrustning i form av visir, andningsskydd, skyddskläder, skyddsskor och svetshandskar?

Riskbedömning:

bSvetsutrustning med integrerat utsug i svetspistolen eller rökätare?

Riskbedömning:

cBelysning (om det behövs)?

Riskbedömning:

dExtra varma kläder om arbetet ska göras i kyla, t.ex. i kylrum eller utomhus vintertid?

Riskbedömning:

48Har ni en fungerande rutin så att alla svetsare alltid tänker efter innan arbetet påbörjas och t.ex. med stöd av en checklista kontrollerar att det är säkert att sätta igång arbetet?

Riskbedömning:

49Finns arbets- och skyddsinstruktioner för sådant arbete som kan innebära allvarlig risker om man skulle arbeta på fel sätt eller missa att använda skyddsutrustning, t.ex. målning och svetsning?

Riskbedömning:

50Finns fungerande rutiner för att förebygga fall- och rasrisk om svetsning måste göras på hög höjd eller där det finns rasrisk?

Riskbedömning:

51Finns fungerande rutiner för:

aNär svetsare kan respektive får arbeta ensamma?

Riskbedömning:

bOm ensamarbete förekommer, att svetsaren är nåbar och vid behov kan nå andra?

Riskbedömning:

52Finns fungerande rutiner för att svetsare ska känna till och följa de lokala säkerhetsföreskrifter som gäller där svetsningen ska utföras?

Riskbedömning:

53Finns rutiner för:

aAtt kontrollera att svetsutrustningen inkl. slangar, packningar och ventiler är oskadade och i fullgott skick?

Riskbedömning:

bUnderhåll av den utrustning som används vid svetsning?

Riskbedömning:

cAtt kontrollera att luftflödet är 100 kubikmeter / timme på max 1 dm avstånd, 600 kubikmeter / timme på 3 dm avstånd och minst 1.000 om avståndet till ljusbågen är 5 dm?

Riskbedömning:

54Finns rutiner för vad svetsare ska göra om arbetet inte kan utföras på säkert sätt?

Riskbedömning:

55Känner svetsarna till och följer dessa rutiner?

Riskbedömning:

Medicinska kontroller

56Finns behov av medicinsk kontroll för anställda som:

aUtsätts för buller över gränsvärdet eller om det finns risk för hörselskador?

Riskbedömning:

bUtsätts för vibrationer i arbetet över gränsvärdet eller om man misstänker vibrationsskador?

Riskbedömning:

cSvetsar i material som är eller misstänks vara lackerat med polyuretanlack?

Riskbedömning:

dSvetsar i andra material av polyuretan eller epoxi m.m. som vid upphettning kan bilda giftiga luftburna föreningar?

Riskbedömning:

Svetsarnas kunskap om arbetsmiljö

57Om det finns arbets- och skyddsinstruktioner som ska följas, känner svetsarna till och följer dem?

Riskbedömning:

58Känner alla svetsare till riskerna vid:

aSvetsning av ytbehandlat eller oljigt arbetsstycke och om möjligt att den yta som upphettas måste renslipas före svetsning?

Riskbedömning:

bSvetsning av / i behållare som innehållit t.ex. klorerade lösningsmedel eller andra platser där klorerade kolväten kan finnas? (OBS! Risk för bildning av stridsgasen fosgen och andra farliga ämnen.)

Riskbedömning:

cGassvetsning i trånga / slutna utrymmen och risken för livsfarligt höga halter av koloxid?

Riskbedömning:

dSvetsning i särskilda material, t.ex. galvat (zinkfrossa), aluminium (ozonbildning), rostfritt (cancerframkallande krom i svetsröken) och olegerat stål och manganlegerat stål (mangan som kan påverka finmotorik)?

Riskbedömning:

59Vet de som slipar och slaggar hur länge de kan arbeta med / utsättas för:

aVibrerande maskiner utan att överstiga gränsvärdet?

Riskbedömning:

bBuller över gränsvärdet?

Riskbedömning:

Utrustning och skyddsutrustning

60Är svetspistolen greppvänlig, t.ex. ligger bra i handen och är lätt att hantera?

Riskbedömning:

61Har alla svetsbrännare backventil mellan svetshandtag och slang, för bränngas och syrgas samt bakslagsspärr vid slanginkoppling?

Riskbedömning:

62Om gassvetsning förekommer:

aÄr gasflaskorna placerade i ställ eller gaskärra under arbetet?

Riskbedömning:

bÄr gasledningar märkta så att det inte går att förväxla syrgas och bränngas?

Riskbedömning:

cKontrolleras tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas regelbundet?

Riskbedömning:

63Om verktyg används, t.ex. slagghacka, handhacka, slipmaskin:

aFinns och används tysta och lågvibrerande tryckluftsdrivna slagghackor alternativt handhacka istället för pneumatisk slagghacka (knarren)?

Riskbedömning:

bFinns och används vibrationsdämpad slipmaskin som dessutom har vibrationsdämpat stödhandtag?

Riskbedömning:

cHar pneumatiska slipmaskiner ljuddämpare för avluftningen?

Riskbedömning:

64Vid inköp av maskiner, verktyg och annan utrustning som bullrar och vibrerar, väljs de maskiner som bullrar och vibrerar minst?

Riskbedömning:

Skyddsutrustning

65Är skyddskläderna heltäckande så att huden skyddas mot UV-strålning från ljusbågen?

Riskbedömning:

66Är kläderna tillräckligt luftiga så att de inte blir för varma på grund av värmestrålningen?

Riskbedömning:

67Är skyddsutrustningen personligt utprovad så att varje svetsare har utrustning som passar?

Riskbedömning:

68Används självbländande svetsvisir som minskar belastningen på nacken?

Riskbedömning:

69Är skyddskläder av svårantändligt material? (OBS! CE-märkta och avsedda för svetsning.)

Riskbedömning:

70Är skyddskläderna utformade så att svetssprut inte kan tränga in i skor, fickor eller ärmar?

Riskbedömning:

71Om någon svetsare använder glasögon, undviks användning av läsglasögon vid svetsning? (De gör att man kommer för nära svetsplymen.)

Riskbedömning:

72Om någon svetsare har pacemaker, defibrillator, insulinpump eller annat implantat, har samråd skett med läkare? (Risk att implantatens funktion störs.)

Riskbedömning:

Kemiska produkter

73Finns säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som finns och används i verksamheten och som är märkta med faropiktogram / farosymbol?

Riskbedömning:

Transport

74Finns rutiner för och känner svetsaren till att tuber ska transporteras på ett säkert sätt (stående och fastspända)?

Riskbedömning:

75Finns och används hjälpmedel för hantering och transport av utrustningen?

Riskbedömning:

Övrigt

Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

Mall för riskbedömning och handlingsplan
Dokumentnamn
Svets tillfälliga arbetsplatser - Del 1 till 7
Checklistans namnDatumVersion
FöretagFramtagen avGodkänd av
Deltagare
BeskrivningListan baseras på följande föreskrifter
Checklistan kan användas vid planering och organisation av arbete vid tillfälliga arbetsplatser. Checklistan är också tänkt att vara ett stöd för arbetet med framtagande av rutiner för ett säkrare arbete. Checklistan är uppdelad i sju kategorier: 1) Arbetsledningen – planering och organisation, 2) För svetsaren – kontroll före arbetets start, 3) Arbetsplatsen – kontroll av utrustning och vad som är viktigt när man är ute på en arbetsplats, 4) Fungerande rutiner – företagets rutiner, 5) Svetsarnas kunskap om arbetsmiljö – kunskap om rutiner hur man arbetar säkert, 6) Utrustning och skyddsutrustning – instruktioner och verktyg, gasflaskor och kläder, 7) Kemiska produkter och transporter.

Checklistan kan användas av chef och skyddsombud för att undersöka vilka risker som finns i verksamheten, till exempel vid en arbetsmiljö- eller skyddsrond. Vissa frågor kan ni behöva gå runt och undersöka, medan andra kan diskuteras vid ett möte. Om det är någon fråga i checklistan som inte är relevant för er kan ni hoppa över den. Tänk på att det kan finnas specifika risker i er verksamhet som inte tas upp i den här checklistan. Kanske behöver ni då ta hjälp av fler checklistor eller undersöka riskerna på annat sätt.

En undersökning och riskbedömning av arbetsmiljön ska leda till förslag på åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Kan de inte åtgärdas på en gång ska de skrivas upp i en handlingsplan. Det kan också vara praktiskt att skriva in i handlingsplanen sådana åtgärder som genomförs omedelbart. Slutligen ska ni kontrollera att de åtgärder som har genomförts har fungerat och fått önskad effekt. Riskbedömningen kan alltså beskrivas som en process i de fyra stegen undersöka – riskbedöma – åtgärda – kontrollera.

Behöver ni mer stöd i arbetsmiljöarbetet? Hos Prevent finns information, verktyg, böcker och utbildningar framtagna av arbetsgivare och fackförbund gemensamt. Se www.prevent.se

Arbetsledningen

Planering och organisation

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
1. Har arbetet planerats med BAS-U eller annan ansvarig vid arbetsstället?
2. Samordnas svetsarbetet med övrigt arbete på arbetsstället?
3. Finns skriftligt svetstillstånd utfärdat?
4. Har svetsaren behörighet för heta arbeten?
5. Om anbud lämnas på svetsning eller när svetsning planeras, finns fungerande rutiner för att ta hänsyn till eventuellt extra tidsåtgång och kostnader för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt?
6. Behöver brandlarm och sprinklersystem stängas av innan arbetets start?
7. Finns svetsvakt?
8. Avskärmas arbetsplatsen så att personer i närheten inte blir utsatta för svetsblänk?
9. Om personer störs av ljudet från svetsningen, sätts bullerabsorberande skydd upp?
10. Täcks ytor så att material, utrustning, varor och känslig utrustning inte skadas av svetssprut, svetsrök, slipdamm och metalliskt spån?
11. Planeras och organiseras arbetet så att svetsaren utsätts så lite som möjligt för monotona och ensidiga rörelser och / eller låsta arbetsställningar?
12. Arbete där man utsätts för vibrationer, delas det upp i så korta pass som möjligt?
13. Är arbetsplatsen säker för att utföra arbetet?
14. Behövs fallskydd?
A. Finns det fallskydd?
B. Används godkänd fallskyddsutrustning?
15. Är utrustning, ledningar, kärl etc. urkopplade eller på annat sätt säkrade?
16. Vid svetsarbete i trånga utrymmen, kontrolleras att det är fritt från explosivt material / gaser?

För svetsaren

Innan arbetet påbörjas - ta 5 minuter (Take five)

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
17. Överensstämmer din arbetsplanering med arbetsuppgiften samt hur arbetsplatsen är utformad?
18. Har du med rätt skyddsutrustning, kläder, svetsvisir, andningsskydd, brandsläckningsmaterial, rökätare m.m?
19. Har du och svetsvakten behörighet för heta arbeten?
20. Finns skriftligt svetstillstånd utfärdat av arbetsledning, ansvarig säkerhetschef?
21. Har du kontaktat arbetsställets BAS-U eller annan ansvarig innan du påbörjat ditt arbete?
22. Är arbetsplatsen säker för att utföra arbetet:
A. Fallrisk?
B. Fri från explosiva gaser / material?
C. Påverkan från andra yrkeskategorier?
23. Har du vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att omgivningen inte ska utsättas för:
A. Svetsrök?
B. Svetsblänk?
C. Strålning?
D. Svetssprut?
24. Har ventilation (gäller enbart arbete i känsliga miljöer) och brandlarm stängts av innan arbetets start?
25. Har ytor täckts, så att material, utrustning, varor och känslig utrustning inte skadas av svetsrök, svetssprut, slipdamm och metalliskt spån?

Arbetsplatsen

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
26. Planeras arbetet och utformas så långt det är möjligt arbetsplatsen så att arbete med armarna över axelhöjd undviks?
27. Om arbetet är ensidigt och statiskt belastande, tar man pauser regelbundet?
28. Om uppsvetsning förekommer och inte går att undvika, används om möjligt något att sitta på, t.ex. stabil pall?
29. Är svetsplatsen avskärmad med obrännbart och vid behov bullerdämpande material (t.ex. skärm, brandfilt, plåtar eller skivor) som skyddar andra och omgivningen mot gnistor, svetsblänk och vid behov buller?
30. Om brännbart material inte kan tas bort, är det övertäckt med brandsäkert material?
31. Finns lämpligt brandsläckningmaterial (t.ex. brandsläckare, filtar, värmeisolerad handske m.m.) nära till hands vid all svetsning?
32. Finns fungerande och effektivt utsug för svetsrök, t.ex. en rökätare, som kan flyttas med? (Effektiv innebär att det inte ligger kvar synlig svetsrök efter svetsning.)
33. Finns och används skyddsutrustning vid svetsning (t.ex. visir, andningsskydd och hjälm, hörselskydd, svetsoverall, skyddsskor, svetshandskar)?
34. Är svetsutrustningens slangar, packningar och ventiler oskadade och funktionsdugliga?
35. Om slipmaskiner ska användas, har det kontrollerats så att det inte uppstått obalanser eller förslitning som ökar vibrationerna?
36. Går det att minska risker för stark rökutveckling genom att:
A. Byta svetsmetod till en som alstrar mindre rök?
B. Välja elektroder som avger mindre rök?
37. Om rökätare används, är den alltid rätt placerad, nära och max 3 dm från ljusbågen så att svetsröken fångas in effektivt? OBS! Om avståndet är längre fångas röken in sämre.
38. Om det bullrar så mycket vid svetsning, slipning eller slaggning att hörselskydd behövs:
A. Har svetsaren hörselskydd?
B. Har andra som arbetar i närheten hörselskydd?
39. Är återledaren placerad intill och tillsammans med svetskabeln och på avstånd från svetsaren, så att svetsaren utsätts för så låga elektromagnetiska fält som möjligt?

Trånga och dåligt ventilerade utrymmen

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
40. Vid svetsning i trånga och dåligt ventilerade utrymmen:
A. Finns skriftlig skyddsinstruktion?
B. Används alltid andningsskydd med P3-filter eller tryckluftsmatat andningsskydd?
C. Om utrymmet är så trångt och dåligt ventilerat och det bildas så mycket svetsgaser att det finns kvävnings- eller förgiftningsrisk, används tryckluftsmatat andningsskydd? (P3-filter räcker inte.)
D. Är punktutsuget enkelt tillgängligt och lätt att använda?
E. Om flyttbar rökätare används, släpps frånluften ut utanför utrymmet? (OBS! Rökätaren tar bara bort partiklar, svetsgaser avskiljs inte. Frånluften ska därför släppas ut utanför det trånga utrymmet.)
F. Vet alla att det är förbjudet att använda fribrinnande gaslåga för uppvärmning? (Risk för dödligt höga halter av koloxid.)
G. Har utrymmet bra ventilation vid användning av skyddsgas? (OBS! Skyddsgasen kan tränga undan syret om utrymmet är dåligt ventilerat. Kan vara livsfarligt!)

Elsvetsning

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
41. Vid elsvetsning (MIG, MAG, TIG, MMA m.fl) kontrolleras att:
A. Arbetsplatsen är torr?
B. Återledaren är rätt ansluten?
C. Svetsaggregatet är felfritt?
D. Elektrodhållaren aldrig placeras på något metalliskt föremål som är förbundet med den elektriska strömkretsen?
E. Elkablar inklusive återledare är dragna på ett sätt att de inte kan skadas, t.ex. skyddade mot heta eller vassa föremål, glödstänk och under skyddsplåt om de ligger på golvet?
F. Alla vet om att man inte får ha svetskabel hängande över axeln eller använda kabelrullen som sittplats och respekteras detta? (OBS! Onödig risk för elektromagnetiska fält.)

Efterarbete

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
42. Om arbete med vibrerande maskiner förekommer, hålls händerna varma och torra?
43. Om avluftning av gassvetsade rör ska göras (OBS! Risk för höga halter av kvävande koloxid i röret) utförs arbetet säkert, t.ex. genom att:
A. Leda avluften ut via slang kopplad till avluftningsventilen, och leds luften utomhus?
B. Ingen vistas i utrymmet dit avluften leds och utrymmet ventileras innan någon går in där?
C. Gasvarnare för koloxid används för att snabbt upptäcka om koloxidhalterna blir för höga?

Svetsning / skärning i målat gods

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
44. Om svetsning / skärning ska göras i målat arbetsstycke, tas om möjligt färg bort från den yta som kan upphettas av svetsningen / skärningen?

Svetsning inuti mycket varma objekt

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
45. Om svetsning ska göras inuti mycket varma objekt:
A. Används t.ex. värmeisolerande handskar och någon typ av ventilerad dräkt med huva av brandsäkert material?
B. Finns tillgång till värmeisolering som kan användas vid lågt belägen svetsning?

Toriumlegerade elektroder

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
46. Om toriumlegerade TIG-elektroder används:
A. Förvaras elektroderna i slutna behållare?
B. Vid slipning eller svetsning, sugs slipdammet upp och behandlas som miljöfarligt avfall?
C. Undviks svetsning med växelström?

Fungerande rutiner

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
47. Finn väl fungerande rutiner så att svetsaren alltid får med sig:
A. Skyddsutrustning i form av visir, andningsskydd, skyddskläder, skyddsskor och svetshandskar?
B. Svetsutrustning med integrerat utsug i svetspistolen eller rökätare?
C. Belysning (om det behövs)?
D. Extra varma kläder om arbetet ska göras i kyla, t.ex. i kylrum eller utomhus vintertid?
48. Har ni en fungerande rutin så att alla svetsare alltid tänker efter innan arbetet påbörjas och t.ex. med stöd av en checklista kontrollerar att det är säkert att sätta igång arbetet?
49. Finns arbets- och skyddsinstruktioner för sådant arbete som kan innebära allvarlig risker om man skulle arbeta på fel sätt eller missa att använda skyddsutrustning, t.ex. målning och svetsning?
50. Finns fungerande rutiner för att förebygga fall- och rasrisk om svetsning måste göras på hög höjd eller där det finns rasrisk?
51. Finns fungerande rutiner för:
A. När svetsare kan respektive får arbeta ensamma?
B. Om ensamarbete förekommer, att svetsaren är nåbar och vid behov kan nå andra?
52. Finns fungerande rutiner för att svetsare ska känna till och följa de lokala säkerhetsföreskrifter som gäller där svetsningen ska utföras?
53. Finns rutiner för:
A. Att kontrollera att svetsutrustningen inkl. slangar, packningar och ventiler är oskadade och i fullgott skick?
B. Underhåll av den utrustning som används vid svetsning?
C. Att kontrollera att luftflödet är 100 kubikmeter / timme på max 1 dm avstånd, 600 kubikmeter / timme på 3 dm avstånd och minst 1.000 om avståndet till ljusbågen är 5 dm?
54. Finns rutiner för vad svetsare ska göra om arbetet inte kan utföras på säkert sätt?
55. Känner svetsarna till och följer dessa rutiner?

Medicinska kontroller

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
56. Finns behov av medicinsk kontroll för anställda som:
A. Utsätts för buller över gränsvärdet eller om det finns risk för hörselskador?
B. Utsätts för vibrationer i arbetet över gränsvärdet eller om man misstänker vibrationsskador?
C. Svetsar i material som är eller misstänks vara lackerat med polyuretanlack?
D. Svetsar i andra material av polyuretan eller epoxi m.m. som vid upphettning kan bilda giftiga luftburna föreningar?

Svetsarnas kunskap om arbetsmiljö

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
57. Om det finns arbets- och skyddsinstruktioner som ska följas, känner svetsarna till och följer dem?
58. Känner alla svetsare till riskerna vid:
A. Svetsning av ytbehandlat eller oljigt arbetsstycke och om möjligt att den yta som upphettas måste renslipas före svetsning?
B. Svetsning av / i behållare som innehållit t.ex. klorerade lösningsmedel eller andra platser där klorerade kolväten kan finnas? (OBS! Risk för bildning av stridsgasen fosgen och andra farliga ämnen.)
C. Gassvetsning i trånga / slutna utrymmen och risken för livsfarligt höga halter av koloxid?
D. Svetsning i särskilda material, t.ex. galvat (zinkfrossa), aluminium (ozonbildning), rostfritt (cancerframkallande krom i svetsröken) och olegerat stål och manganlegerat stål (mangan som kan påverka finmotorik)?
59. Vet de som slipar och slaggar hur länge de kan arbeta med / utsättas för:
A. Vibrerande maskiner utan att överstiga gränsvärdet?
B. Buller över gränsvärdet?

Utrustning och skyddsutrustning

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
60. Är svetspistolen greppvänlig, t.ex. ligger bra i handen och är lätt att hantera?
61. Har alla svetsbrännare backventil mellan svetshandtag och slang, för bränngas och syrgas samt bakslagsspärr vid slanginkoppling?
62. Om gassvetsning förekommer:
A. Är gasflaskorna placerade i ställ eller gaskärra under arbetet?
B. Är gasledningar märkta så att det inte går att förväxla syrgas och bränngas?
C. Kontrolleras tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas regelbundet?
63. Om verktyg används, t.ex. slagghacka, handhacka, slipmaskin:
A. Finns och används tysta och lågvibrerande tryckluftsdrivna slagghackor alternativt handhacka istället för pneumatisk slagghacka (knarren)?
B. Finns och används vibrationsdämpad slipmaskin som dessutom har vibrationsdämpat stödhandtag?
C. Har pneumatiska slipmaskiner ljuddämpare för avluftningen?
64. Vid inköp av maskiner, verktyg och annan utrustning som bullrar och vibrerar, väljs de maskiner som bullrar och vibrerar minst?

Skyddsutrustning

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
65. Är skyddskläderna heltäckande så att huden skyddas mot UV-strålning från ljusbågen?
66. Är kläderna tillräckligt luftiga så att de inte blir för varma på grund av värmestrålningen?
67. Är skyddsutrustningen personligt utprovad så att varje svetsare har utrustning som passar?
68. Används självbländande svetsvisir som minskar belastningen på nacken?
69. Är skyddskläder av svårantändligt material? (OBS! CE-märkta och avsedda för svetsning.)
70. Är skyddskläderna utformade så att svetssprut inte kan tränga in i skor, fickor eller ärmar?
71. Om någon svetsare använder glasögon, undviks användning av läsglasögon vid svetsning? (De gör att man kommer för nära svetsplymen.)
72. Om någon svetsare har pacemaker, defibrillator, insulinpump eller annat implantat, har samråd skett med läkare? (Risk att implantatens funktion störs.)

Kemiska produkter

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
73. Finns säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som finns och används i verksamheten och som är märkta med faropiktogram / farosymbol?

Transport

Fråga Ja Nej Ej rel. Riskbedömning Kommentar och åtgärd Ansvarig för utförande Klart när? Kontroll utförd. Datum.
låg med hög
74. Finns rutiner för och känner svetsaren till att tuber ska transporteras på ett säkert sätt (stående och fastspända)?
75. Finns och används hjälpmedel för hantering och transport av utrustningen?
Övrigt Här kan ni notera risker som behöver åtgärdas som inte finns med i checklistan

© Prevent – Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO och PTK
Fler checklistor hittar du på www.prevent.se/checklistor

Checklistan är redan sparad och en länk har skickats till din e-postadress.